Har vi dragit rätt slutsatser från finanskrisen?

FN-organet UNCTAD (FN:s konferens om handel och utveckling) meddelar i en årsrapport för 2016 att utvecklingsländerna börjar märka effekterna av den globala ekonomiska inbromsning som följde efter finanskrisen 2007–2008. I ett svar har en av Vatikanens experter på global utveckling understrukit att i sökandet efter lösningar måste det kristna perspektivet alltid vara hur villkoren för världens fattiga påverkas.

michael_czerny”Vi måste lära oss att lyssna på rösterna från dem som inte sitter med vid bordet … från dem som ofta bär en oproportionerlig börda av felaktiga beslut”, sade jesuitpater Michael Czerny [bilden], talesperson för prefekten i det Påvliga rådet för rättvisa och fred, kardinal Peter Turkson, i en intervju med den engelskspråkiga nyhetstjänsten CNA i torsdags.

Pater Czerny menade samtidigt att det är ett självändamål att länder och folk som påverkas av olika globala beslut inte utestängs från diskussionerna och påpekade särskilt att kristna är skyldiga att ”inte bara öka sin kunskap utan också gå in i dialog med dem och deras representanter”. Alla kristna måste höja rösten mot beslut som är kortsiktiga och enbart i de rika ländernas egenintresse.

UNCTAD:s rapport, ”Strukturell omvandling för inkluderande och uthållig tillväxt”, pekar bland annat på att nedgången i världens mest avancerade ekonomier egentligen har fortsatt stadigt sedan krisen 2008 och utgör det ”största hindret för global tillväxt”. Vad som är nytt är att denna nedgång som tidigare mest påverkade de rika länderna nu också märks för de mindre utvecklade ekonomierna i världen.

Utgångspunkten för det Påvliga rådet för rättvisa och fred, som etablerades ungefär samtidigt som UNCTAD, är att ekonomisk utveckling är avgörande för freden men att en sann ekonomisk utveckling främjar utvecklingen av varje person och av hela personen. Det betyder inte bara varje enskild man, kvinna och varje enskilt barn, utan varje mänsklig grupp och mänskligheten som helhet.

Pater Michael Czerny citerade kardinal Peter Turkson i att ”ett mindre polariserat politiskt landskap” på global nivå de senaste decennierna har erbjudit ”nya möjligheter för världshandeln” vilket i sin tur har spridit den ”ekonomiska makten”, mest genom den snabba industriella utvecklingen i Ostasien. Men frågan kvarstår ändå vilket slags handel, tillväxt och utveckling som kan möta ”de trängande utmaningarna från fattigdomen, ojämlikheten och bristen på framsteg” i många delar av världen. Svaret måste alltid innefatta det goda för hela den mänskliga personen, inklusive framtida generationer. För detta ”finns fortfarande mycket att lära” för världens ledarskap.

Det är inte säkert, fastslog pater Czerny vidare, att rätt slutsatser har dragits av ”det kombinerade etiska och tekniska sammanbrottet” bakom finanskrisen 2008. Utmaningen kvarstår ännu att finna vägar till ett större ansvarstagande hos företag, finansiella institutioner och regeringar för både ekonomi och miljö i hela världen. Den samlade världsekonomins stiltje de senaste sex åren riskerar att bli betraktat som en ”ny normalitet”.

Vatikanens experter tvivlar på att ”den gamla normalitetens” isolerade ekonomiska sektorer och konkurrerande institutioner skulle ha lösningarna. Istället behövs en ”integrerad politik” som kräver både uthållighet och generösa bidrag från olika samhällssektorer och aktörer, inklusive bankerna, finanssektorn, handeln, företagsamheten och politiken, liksom även från arbetare/anställda, arbetslösa, migranter, ungdomar och gamla. Fred handlar inte ”enbart om frånvaron av våld” utan är något som vittnar om ”mänsklig fullkomning i integrerad mening – materiellt, socialt och andligt”, överallt.

Även om frågor som rör ekonomin huvudsakligen är en fråga för politiker och världsledare är det utifrån det integrerade perspektivet viktigt att religiösa institutioner som till exempel Heliga stolen gör sina röster hörda globalt i dessa frågor. Vår viktigaste uppgift, fastslog pater Czerny, ”är att uppmuntra våra medlemmar, kristna i vårt fall, och alla människor av god vilja att informera och involvera sig”. Här är det en läropenning för de kristna att bättre låta tron prägla det som händer politiskt, ekonomiskt och miljömässigt, på ett politiskt och på ett vardagligt plan: ”Vi behöver lära oss att leva ut vår tro i vårt dagliga liv – och veckan har sju dagar, söndagen är bara en av dem.” Det dagliga livet är fyllt av beslut med beslut som vi fattar som enskilda med ekonomisk, politisk och social inverkan. Att utesluta tron från något av dessa områden vore därför att säga att ”vår tro har inget att göra med våra liv, och det är ju motsatsen till det som vi vill säga … vår tro har allt att göra med våra liv och därför har den också en offentlig roll”, avslutade Michael Czerny.

Catholic News Agency, 2016-09-22