”Påven läkte sår i Egypten”

All Giza Pyramids

Den i Kairo verksamme dominikanpatern Amir Jaje betecknar påven Franciskus Egyptenresa som en stor framgång. ”Han ville läka gamla sår,  och det lyckades han med. Man kan säga att muslimerna i visst avseende försonades med kristendomen som institution”, betonar dominikanpatern, som också är medlem av Påvliga rådet för interreligiös dialog, i ett samtal med den franska dagstidningen La Croix. Påven Franciskus gjorde klart att det inte råder något krig mellan religionerna. Han vet dessutom att tala om känsliga saker på ett sätt som inte sårar åhörarna.

Inom det ”gamla gardet” inom egyptisk islam pågår det förvisso ingen förändring. Dessa muslimer är tvärtom angelägna om att hela världen erkänner islams överhöghet. Deras förväntningar, att Franciskus skulle frikänna all islam från terrorism, uppfyllde påven inte. Han uppmanade tvärtom till ömsesidig respekt. Det finns en yngre generation av islamiska lärda som önskar långtgående reformer. Pater Joje hoppas att påven gav dessa unga en anledning till eftertanke.

Många i Egypten hade också hoppats att påvebesöket skulle leda till att turisterna kommer tillbaka. President Abd-el-Fattah al-Sisi hade dessutom hoppats på att få sin politik bekräftad. Situationen för de kristna är bättre i Kairo än ute på landsbygden, där trycket från islamisterna är starkare, betonar pater Jaje. Det fanns röster som hade önskat tydligare och hårdare ord från påven mot islam. ”Men jag tror att de flesta utgår ifrån att påven kommer med ett verkligt fredsbudskap, när han säger till muslimerna: ”Vi är inte era fiender, utan era bröder”, säger dominikanpatern.

Moralisk styrka för egyptierna

Påvebesöket har gett egyptierna moralisk styrka, framför allt efter Palmsöndagens attacker, säger talespersonen för de katolska biskoparna i Egypten, pater Rafic Greiche, till den USA-baserade nyhetsbyrån CNS. Just därför var det viktigt att påven gav alla människor i Egypten ett tecken på kärlek, fred och hopp, menar Greiche.

Besöket hade framför allt positiva effekter på samexistensen mellan kopter och katoliker, menar Mellanösternexperten och islamkännaren jesuitpater Samir Khalil Samir. ”Ett stort steg för honom var att påven Franciskus och den koptisk-ortodoxe påvepatriarken Tawadros II undertecknade en förklaring om erkännande av dopet. Båda kyrkorna erkänner nu ömsesidigt varandras dop. För äkta par över konfessionsgränserna, som det enligt jesuitpatern finns många av, är detta ett gott tecken.

Även efter påvebesöket finns det givetvis ett ständigt hot från islamistisk terrorism, säger pater Samir beklagande. Under de senaste fem, sex åren har radikal islam blivit militariserad. Tyvärr förses Saudiarabien och Qatar – två länder ifrån vilka radikala islamiströrelser får ekonomiskt stöd – fortfarande med vapen från västvärlden.

De kristna har från påven tagit med sig ett hoppets tecken. Till CNS säger ledaren för det koptisk-katolska seminariet i Kairo, Shenouda Andraos: ”Han uppmuntrade oss, att ge alla ett hopp, till dem som vi bryr oss om: de handikappade, de fattiga och de missgynnade.”

Kathpress 2017-05-03