I en deklaration bekräftar biskoparna återigen med eftertryck sitt motstånd mot dödsstraffet, som avskaffades i Filippinerna 2006, samtidigt som kongressen nu undersöker dess återinförande.
”Dödsstraffet kränker varje människas inneboende värde, som inte går förlorat trots att hon har begått ett brott”: kan man läsa i en deklaration från kommissionen för den katolska kyrkans pastorala arbete i Filippinerna. I denna text upprepar kyrkan sitt starka motstånd mot det politiska förslaget att återinföra dödsstraffet i landet. ”Hos varje mänsklig varelse finns livets andetag, den enastående och dyrbara gåvan från Gud själv” som måste bevaras. Dessutom, påminner biskoparna, ”finns det inga tydliga bevis för att dödsstraffet minskar kriminaliteten och verkar avskräckande”, de allmänna bedyranden enligt vilket detta minskar mängden brott är ”enbart spekulation”.
”Dödsstraffet är irreversibelt. När det väl är utfört finns det ingen möjlighet att korrigera en felaktig dom.” Denna procedur förvandlar rättsskipningen till ”en simpel bestraffning”, medan den i praktiken ”är reparativ, aldrig enbart bestraffande, ty den erbjuder personen en chans, om än liten, att ändra sig”. Kommissionen sysslar framför allt med ”samhällets mest sårbara sektorer, de fattiga, de marginaliserade”, ty ”erfarenheten visar att majoriteten av dem som dömts till döden” tillhör de sociala grupper som ”inte har råd att anlita framstående advokater för att försvara sig”. Och detta är inte allt: Filippinerna har tidigare förbundit sig ”inför det internationella samfundet att inte återinföra dödsstraffet i framtiden”. Om så skulle ske skulle landet hamna i dålig dager på det internationella planet.
Det finns andra prioriteringar
Biskoparna föreslår kongressen att i stället för att återinföra dödsstraffet att ”utveckla ett världsomfattande program för att bekämpa effekterna av covid-19-pandemin och att underlätta situationen för de fattiga, för dem som har drabbats värst av coronavirusets konsekvenser”. Samtidigt uppmanar de till en ”effektiv tillämpning av existerande lagar inklusive de nya lagarna för att modernisera rättsväsendet och strafflagstiftningen så att de blir mer inriktade på att återställa och återanpassa hellre än att bestraffa”. Således att de gamla fängelsekunderna efter avtjänat straff ”kommer att vara redo att återintegreras i samhället”.
En annan appell görs för att få slut på ”korruptionen inom de olika institutioner som driver fängelserna, för att fångarnas grundläggande rättigheter ska respekteras”. ”Med Gud den barmhärtiges hjälp – slutar deklarationen – är vi filippinska biskopar redo att gå i dialog med lagstiftarna för att tillsammans analysera lämpliga vägar och sätt att förbättra rättsväsendet och villkoren för frihetsberövade människor”.
I Filippinerna avskaffades dödsstraffet 1987, återinfördes 1993 för att sedan åter avskaffas 2006. År 2016, i och med valet av president Rodrigo Duterte, blev frågan åter föremål för diskussioner på grund av påstådda ”utomrättsliga avrättningar” som kopplades till droghandeln och som förespråkades av statschefen, och mot vilka den nationella katolska kyrkan har opponerat sig vid ett flertal tillfällen.
I slutet av juli insisterade Rodrigo Duterte i sitt ”tal till nationen” återigen på att det var nödvändigt att tillämpa dödsstraff för narkotikasmugglare. Den 5 augusti inledde representanthusets justitieutskott en debatt i ämnet, vilket följdes av en omedelbar reaktion från biskoparna. I synnerhet Manilas ärkestift sade sig var ”alarmerat” av den lätthet med vilken lagstiftarna svarat på statschefens uppmaning och fördömde det obetänksamma i att lägga fram ett lagförslag om dödsstraff ”samtidigt som krisen som orsakats av covid-19 fortfarande är allvarlig”.
Vatican News 2020-08-12