En flernationell stat – förebild för Sverige?

av JOHANNES JÖRGENSEN
Initiativet till att ta fram en ny konstitution i Chile skedde mot bakgrund av massiva sociala protester som krävde ett rättvisare samhälle. Dessutom råder undantagstillstånd i Mapuchefolkets traditionella landområden.

Redan 2017 krävde de chilenska katolska biskoparna att man skulle definiera Chile som en flernationell stat med politisk, ekonomisk och kulturell autonomi för urbefolkningen Mapuche. Det är nu en kraftig markering när delegaterna som ska ta fram ett förslag till ny konstitution valt en Mapuchekvinna som ordförande.

Denna historiska utmaning gäller inte bara Chile. I en globaliserad värld är frågan hur vi kan leva enheten i mångfald central och därför också provocerande. Det gäller i hög grad även Europa och Sverige. Högerpopulistiska nationalistiska rörelser frodas i våra globaliserade pluralistiska samhällen.

Detta har även under lång tid varit en brännande fråga i Sverige och i den kulturella och andliga mångfald som präglar vår katolska kyrka. Kyrkan har en dubbel struktur bestående av territoriella församlingar och nationella missioner. En struktur som på många sätt knappast främjar enheten i mångfald. Hur hittar vi relevanta strukturer både i samhället och i katolska kyrkan? Kanske skulle vi också må bra av att i sann folkrörelseanda ta fram en ny konstitution som baseras på autonomi för folkgrupper och enhet i mångfald.

Chiles nya konstitution – Vad har hänt?

Chile har i dag en konstitution som tagits fram 1980 under Augusto Pinochets diktatur. Trots upprepade revideringar bär den fortfarande prägel av diktaturtidens marknadsliberala ideologi.

Den 25 oktober 2020 folkomröstade man om att ta fram en ny konstitution. I denna bestämdes att förslaget inte skulle tas fram av riksdagsledamöterna, utan av en folkvald delegation på 155 personer. Delegationen skulle bestå av hälften män och hälften kvinnor. För Chiles urbefolkningar reserverades 17 platser. Systemet byggde också på en balans av delegater som representerar politiska grupperingar och andra som är politiskt oberoende. Delegaterna valdes den 15–16 maj 2021.

Elisa Loncón. Foto: Wikimedia commons.

Resultatet blev ett bakslag för Chiles konservativa regering. Delegationen kommer att domineras av oberoende och vänsterkandidater. Till president valdes Elisa Loncón som tillhör Mapuchefolket och är professor i lingvistik i Santiago. Efter valet sade Loncón att delegaterna lagt sina drömmar i händerna på Mapuchefolket för att åstadkomma en historisk förändring i landet. När arbetet inleddes den 18 oktober sade hon att man nu inledde en dialog som man väntat på i årtionden, kanske i århundraden. Nu samlas man för första gången från alla folkgrupper för att lägga grunden för en decentraliserad och flerinationell stat.

Samma dag, den 18 oktober som är Chiles nationaldag, firade de religiösa samfunden ett traditionellt Te Deum. Det är en gudstjänst där de ledande politikerna är närvarande. Till gudstjänsten inbjuds representanter för protestantiska samfund samt för ortodoxa, judiska och muslimska gemenskaper.

I predikningar runt om i landet betonade de katolska biskoparna det historiska i processen att ta fram en ny konstitution. Landet behöver mer rättvisa, jämlikhet och en fördelning av resurser som tar hänsyn till det allmänna bästa. Mot bakgrund av de massiva protester som förekommit de senaste åren betonade biskoparna att man måste se på världen med andra ögon. De nämner klimatfrågan och migranters och flyktingars rättigheter som två av utmaningarna.

I ett gemensamt brev från den 19 oktober till delegationen från olika kristna samfund betonade samfundsledarna att konstitutionen skulle skydda religionsfriheten och rätten att välja utbildning.

I sju arbetsgrupper skall man ta upp frågor som statens uppgift, sociala rättigheter, miljöfrågor, rättighet till vatten och egendom, centralbankens oberoende samt den flernationella staten och urbefolkningarnas rättigheter. I centrum står frågan kring tillgången till vatten och urbefolkningarnas rättigheter. I dag är tillgången till rent vatten i händerna på privata företag och urbefolkningarnas rättigheter är inte utvecklade.

Nu skall ett förslag till ny konstitution utarbetas. Detta skall 2022 läggas fram i en folkomröstning.

Johannes Jörgensen 2021-11-02

Detta är en opinionstext.

Läs mer om de chilenska biskoparnas vision från 2017 om en plurinationell stat via länken här