Pater Bernd Hagenkord, jesuit och andlig vägledare för den ”synodala vägen” i Tyskland [läs mera här: https://signum.se/artikelarkiv/den-synodala-vagen-symptom-eller-utvag] uppmanar till verbal nedrustning och ett hyfsat debattklimat. I senaste numret av kyrkobladet för stiftet Linz varnar Hagenkord för att man lämnar fältet fritt för ”extremister”. ”Nerverna är blottade, tonfallet blir råare och i stället för debatt slår oförenliga och kategoriska ståndpunkter mot varandra”, sade Hagenkord.
Men i synodförsamlingen är den övervägande majoriteten av delegater intresserade av att ”bygga upp konstruktiva strukturer och innehåll för kyrkans liv i framtiden. Men det finns även extremister, som redan talar om splittring. Det är högljudda tongångar, som framför allt kommer från områden utanför Tyskland, men som här upprepas av dem som intresse av det.”
Om man tillåter att ”debatten bygger på sådana kommentarer, då leder det till splittring”, varnade den tidigare chefen för Vatikanradions tyska avdelning. Och Hagenkord tillade: ”I Evangelii gaudium frågar påven Franciskus med rätta: Vilka ska vi kunna sprida evangelium till med en sådan inställning? Det har inget med trosförmedling att göra och går man en bit längre och är förräderi mot vad kyrkan borde vara. Vi stöter bort människor med detta inomkyrkliga tjafs.”
Hagenkord föreslår i stället: ”Andas djupt, var inte högröstad utan fundera. Vad är det för bakomliggande orsaker till att professor Rahner tar fel angående begrepp? Vilken är bakgrunden till biskop Osters reaktion? Detta kan man ju diskutera. Förutsättningen är dock att vi nu avrustar verbalt.”
Detta är bakgrunden till den konflikt mellan Johanna Rahner och Stefan Oster, biskop i Passau, som Hagenkord talar om: Professorn i teologi i Tübingen hade på kvinnoforum för stiftet Rottenburg-Stuttgart framfört att det fanns ett samband mellan kvinnodiskriminering i kyrkan och rasism. Detta uttalande har spetsat till och kommit bli liktydigt med att den som är emot prästvigning av kvinnor är ”rasist”, men detta står inte Rahner bakom. Ändå reagerade Oster häftigt. Han såg det som att ”lärotrogna” katoliker baktalades, och han ifrågasatte finansieringen av kyrkliga massmedier, eftersom man rapporterat om Rahner uttalanden och undrade om ”just våra egna massmedier medvetet måste accentuera pågående polarisering”.
Föreningen för katolska publicister i Tyskland såg hos Oster en ”förmodern, auktoritär uppfattning om kommunikation”. Ordföranden för tyska biskopskonferensen, Georg Bätzing, menade att ”det skulle vara bra om professor Rahner tog tillbaka sitt tillspetsade uttalande”. Debatten är ”ofruktbar”.
Vatikanens roll oklar
Pater Hagenkord preciserade i en kyrkotidningsintervju att den aktuella konflikten kring den synodala vägen i Tyskland uttrycker ett grundläggande strukturellt problem inom katolska kyrkan. ”Men jag tror inte att en enda central institution kan träffa avgöranden om alla frågor. Det går i enstaka, mycket speciella frågor. Vi har en icke förhandlingsbar kärna i läran, som inte kan delegeras. När det gäller andra ämnen, måste man överväga om det inte är så att det för en del frågor i konkreta situationer finns olika svar för olika geografiska områden. Dessa olika frågor måste Vatikanen kunna skilja mellan.”
Jesuiten erinrade om Johannes Paulus II, ”som med hjälp av sin karisma och tydligheten i sina beslut försökte hålla ihop kyrkan”. Även påven Franciskus försöker det, men på andra sätt. Men det fungerar inte längre i dag. ”Det räcker inte med en personlighet för att klara av det – och inte heller med det relativt lilla ämbetsverk som Vatikanen utgör”. Det går heller inte an att inte godta den kuriereform som påven Franciskus har utlovat, menar Hagenkord. ”Den har dragit ut på flera år, utan att det händer något. Biskopar världen över måste säga vilken hjälp för världskyrkan som de väntar sig från Vatikanen. Jag tror att det för närvarande saknas en förmåga att inse vad Vatikanen kan uträtta.”
Angående vidare de vidare steg för den synodala vägen i Tyskland som talar om, förklarade jesuiten att det i olika forum har utarbetats dokument som ska bli föremål för diskussioner. Det är ingen hemlighet och avslöjar naturligtvis också konflikter. Här kommer det att visa sig om företrädare för olika läger kan tala med varandra. I så fall, säger Hagenkord, ”handlar det inte om någon minsta gemensam nämnare utan om så konkreta formuleringar som möjligt, som så många människor som möjligt kan stå bakom. Det är ett ganska hårt arbete.”
Red. 2021-04-30
Detta är en nyhetstext.