Det skulle inte ha varit någon stor scen att framträda på, utan snarare en ram för närmanden och förtroliga samtal – också utan kamera närvarande. Ett möte mellan påven Franciskus och den rysk-ortodoxa patriarken Kirill vid den religiösa världskongressen (den 13–15 september) i Kazakstan hade både potential och sprängstoff. I ukrainska öron var bara möjligheten till ett möte med krigsförespråkaren Kirill en förolämpning. Nu äger det definitivt inte rum. Ryssen uteblir från mötet och skickar bara en delegation, detta trots att moskvapatriarkatet uppges mycket uppskatta Kazakstans initiativ för utveckling av interreligiös dialog.
Förklaringen från metropolit Antonij (Sevrjuk), utrikesansvarig vid patriarkatet, kan tolkas på två sätt. Å ena sidan framstår Kirills återbud, som i höstas hade fått en inbjudan från Nur-Sultan, som ett förnyat avböjande av ett påvligt erbjudande om dialog. Enligt metropoliten har det hittills inte varit några kontakter avseende ett möte mellan Franciskus och Kirill i Kazakstan. Ett sådant möte måste också förberedas ˮytterst sorgfälligtˮ, man måste komma överens om dagordningen och ett uttalande efter mötet måste noga ha tänkts igenom i förväg.
Att planeringen för ett möte mellan de båda i Jerusalem i juni sköts upp, var ”en stor överraskning”, sade metropoliten vidare. Det var Vatikanen som ”ensidigt” meddelade detta offentligt. Sedan dess har det inte kommit några officiella förslag från Vatikanen om något möte.
Från Vatikanen låter det annorlunda. Enligt Franciskus personligen skulle ett möte i Jerusalem ha ställts in ˮefter en gemensam överenskommelseˮ, på grund av oro för att det ˮtill stor del skulle ha missuppfattatsˮ. Å andra sidan griper påven varje tillfälle att kritisera det ˮvansinniga krigetˮ och dem som profiterar på det. I en intervju fick patriarken indirekt en släng av sleven då han anklagades av påven för att vara på väg att förändras till ”Putins ministrant” och ”statsklerk”.
Det första mötet i historien överhuvudtaget mellan en påve och en moskvapatriark ägde rum i Kuba år 2016, på neutral mark. Det bedömdes som ett stort tecken på dialog. Det nu inställda mötet låter inte som dialog. Kirills närhet till president Vladimir Putin är allom bekant. Att man i Ryssland inte är glad över Franciskus kritiska uttalanden är inte heller någon hemlighet.
Emellertid har kontakterna mellan patriarken och Vatikanen inte avbrutits. Så tog till exempel Franciskus emot metropolit Antonij i augusti. I onsdags träffade metropoliten enligt uppgifter den nuntien i Ryssland, ärkebiskop Giovanni d’Aniello. Vid båda tillfällena handlade det om ˮfrågor av ömsesidigt intresseˮ.
Mera betydelsefullt än dessa utbyten av tankar och åsikter skulle det vara med ett annat skäl från Antonij för att Kirill ställde in mötet. Utrikeschefen förklarade inför den ryska nyhetsbyrån Ria Nowosti att ett möte mellan patriarken och påven var så betydelsefullt att det inte kunde äga rum ”vid sidan av” ett annat evenemang, hur betydelsefullt detta än var.
Detta kan även tolkas som att plats utanför scenen är för lite för ryssarna. Ett möte mellan Kirill och påven kommer att tillmätas ”särskild betydelse”. Ett rent bilateralt möte mellan de båda skulle därför fortfarande vara möjligt, och kanske till och med önskvärt.
För den ukrainska sidan är kontakterna mellan Rom och Moskva fortsatt besvärliga. Sedan veckor betonar den ukrainska ambassadören vid den Heliga stolen, Andrij Jurasj, att påven först måste resa till Ukraina. Och påven har flera gånger lovat att han planerar en sådan resa. När tidpunkten är den rätta. När är ännu oklart.
Påvens inställning leder till allt större irritation, till och med missmod, bland ukrainarna. I onsdags luftade Jurasj sin ilska över påvens uttalanden om kriget: Det är ”inte rimligt att likställa Ukraina och Ryssland i denna situation”. Enligt Jurasj önskar sig ukrainarna visserligen fortfarande att påven ska besöka Ukraina, men de känner sig allt oftare kränkta av honom.
Franciskus har alltsedan kriget varit splittrad. Han kallar inte uttryckligen angriparen Ryssland vid namn. Han talar om båda sidors skuld till ”krigets vansinne”. Franciskus vill bara tjäna freden. Därför skulle han gärna träffa Putin och skulle gärna ha överlagt med Kirill – med själasörjaren Kirill, inte statsklerken.
Kathpress 2022-08-25
Detta är en nyhetstext.