Efter resultatet av folkomröstningen på Krim, som EU fördömt som oacceptabel, har uniater, alltså katoliker med bysantinsk rit på Krimhalvön, börjat packa väskorna och sälja sina hus för att flytta till andra delar av Ukraina. ”Ingen vet vad som kommer att ske, många försöker sälja sina bostäder och flytta”, berättar den katolske kyrkoherden i Kertsj, fader Mykahailo Milchakovskyi [till vänster på bilden], för Catholic News Service i Washington.
Det är särskilt inom den med Rom unierade grekisk-katolska kyrkan som denna rädsla börjat sprida sig. Den har ingen legal status i Ryssland och kring veckoslutet rapporterades att präster redan förts bort. Tre präster, som anmälts som försvunna, dök sedan upp.
Enligt vad den unierade kyrkan i Kiev meddelade på lördagskvällen befinner sig en av prästerna, militärkaplanen Mykola Kvitsj från Sevastopol, nu i det inre av Ukraina. Medlemmar i hans församling hade hjälpt honom att lämna Krim. Även ytterligare två saknade präster uppges vistas på en säker ort sägs det från kyrkan, utan att det närmare uppges var. På lördagen var Kvitsj bortförd i flera timmar av vad som antas ha varit proryska krafter. På söndag eftermiddag var han åter försvunnen. På sin hemsida har kyrkan uttryckt farhågor för att prästen kan ha bortförts för andra gången.
Överhuvudet för den unierade kyrkan i Ukraina, storärkebiskopen Svjatoslav Sjevtsjuk, mottogs på måndagen i audiens av påven Franciskus i Vatikanen.
I en intervju vid veckoslutet framhöll Sjevtsjuk att avskiljandet av Krim från Ukraina inte bara är oacceptabelt för hans land, utan för hela världssamfundet. ”Enligt min mening får man inte offra Krim, för det skulle innebära att man även offrar freden i hela världen”, sade han till den i Würzburg utgivna tidningen Tagespost. Halvön borde avmilitariseras och den växande spänningen lösas med fredliga och diplomatiska medel.
Av 46 miljoner invånare i Ukraina är 5,5 miljoner uniater, enligt kyrkliga uppgifter. Därutöver finns det i runda tal 1,5 miljon kyrkomedlemmar i utlandet.
Den unierade, grekisk-katolska kyrkan i Ukraina uppstod på 1500-talet då biskoparna i de av Polen behärskade furstendömena förenade sig med Rom. 1946 blev de med Rom unierade biskopsstiften i Ukraina tvångsmässigt inkorporerade i det ortodoxa Moskvapatriarkatet. Kyrkan förföljdes, men överlevde underjordiskt. Uniatfrågan har hittills varit ett huvudhinder i de ekumeniska samtalen mellan Rom och Moskva. På grund av den pågående nyorienteringen och ekumeniska inriktningen inom den ortodoxa kyrkan i Ukraina, som börjat distansera sig från Moskva, har den ryska kyrkan börjat få brist på argument.
Vid söndagens folkomröstning på Krim röstade 96,6 procent av halvöns befolkning för en anslutning till Ryssland. Den ukrainska regeringen, Europeiska Unionen och USA betraktar folkomröstningen som orättmätig och har varnat Moskva för att annektera halvön.
Kathpress 2014-03-18