av FREDRIK HEIDING
En kort tillbakablick över de senaste årens utveckling, något om nuläget samt framtidsutsikter kan vara på sin plats nu när Newmaninstitutet firar 15 år. Visionen har sedan starten varit att göra den intellektuella och andliga skatten i katolsk tradition tillgänglig för en intresserad allmänhet. Hur går det för denna unga högskola som nu har uppnått moppeåldern i sin strävan att förverkliga visionen?
Newmaninstitutet – en katolsk högskola för teologi, filosofi och kultur – grundades 2001 på initiativ av tidskriften Signums medarbetare och har Jesuitorden som huvudman. Institutet med säte i Uppsala är historiskt såtillvida att det är den första katolska högskolan i Sverige sedan reformationen. Collegium regium Stockholmense, Stockholms kungliga högskola, på Riddarholmen kan räknas som dess föregångare. Också detta lärosäte från 1500-talet leddes av jesuiterna med den driftige norsk-svenske jesuiten Laurentius Norvegus (kallad Klosterlasse) i spetsen. Stockholms kungliga högskola hade stöd från kung Johan III och verksamheten var igång under en kort period, 1576–1580, varefter olika svårigheter uppkom. Till slut, 1592, tvingades den att stänga helt. Året därpå blev Sverige vid Uppsala möte 1593 officiellt ett uteslutande lutherskt land.
Det har hänt mycket under senare år i Newmaninstitutets historia. År 2010 beslutade regeringen att högskolan skulle få statlig examensrätt att utfärda kandidatexamen i teologi. En tid därefter lämnades en ansökan in om statlig examensrätt också i filosofi, något som beviljades 2013. Det är alltså numera möjligt att efter tre års studier på Newmaninstitutet ta ut en kandidatexamen i antingen filosofi eller teologi (blandformer finns också, med tyngdpunkt i den ena eller andra disciplinen). Under perioden 2011–2016 har kandidatexamen utfärdats i teologi (för 7 studenter), med teologi som huvudområde (8), i filosofi (1) samt med filosofi som huvudområde (2). Genomströmningen kan tyckas låg, men man måste beakta att examensrätten erhölls nyligen.
Det finns inte något eget treårsprogram i kulturstudier, utan dessa ingår i filosofi- och teologistudierna eller erbjuds som enstaka kurser. Att mycket utrymme ges åt just filosofi och kulturstudier utgör en viktig beståndsdel i det som utmärker högskolans katolska profil.
Antalet registrerade studenter har under de senaste åren varit omkring 100 per termin. Den nivån är stadig; några terminer har antalet varit högre, i vissa fall däremot något lägre. Antalet studenter i varje enskild kurs varierar, alltifrån minimala 5 personer till 30 på introduktionskursen i filosofi och teologi (A-kursen), som har fler sökande än antalet platser.
Vilken typ av studenter tar del av kursutbudet? Åldersmässigt är den yngsta 19 år och den äldsta 76 år under höstterminen 2016; medelåldern ligger på 39 år. Det är inte möjligt, och heller inte önskvärt, att kartlägga studenternas religiösa hemvist (eller om de måhända saknar en sådan). Men intrycket är ändå att det långt ifrån bara är katoliker som studerar vid Newmaninstitutet. Omkring hälften av studenterna tycks höra hemma i andra kristna samfund än den katolska kyrkan. Bland katolska studenter är den absoluta majoriteten lekfolk, men de katolska prästseminaristerna är naturligtvis också en viktig målgrupp. För närvarande studerar sex katolska prästseminarister vid Newmaninstitutet och de har sin boendegemenskap i S:t Sigfrids prästseminarium som är en del av Newmanhuset, beläget på Slottsgränd i Uppsala.
En utveckling under de senaste åren har varit satsningen på halvdistanskurser. En stor del av kursutbudet ges fysiskt, det vill säga lokalt i Uppsala. En eller två kurser per termin ges också i Birgittasystrarnas kloster i Vadstena samt i regel någon kurs i S:ta Eugenia församlings lokaler i Stockholm. Därutöver erbjuds kurser via internet, undervisning som kompletteras med två obligatoriska samlingar per kurs i Newmanhuset i Uppsala. Erfarenheten har visat att rena distanskurser utan studentkontakt under terminens gång var otillfredsställande av flera skäl, varför modellen i stället har blivit halvdistansundervisning. Omkring 60 procent av studenterna läser numera på halvdistans, medan 40 procent läser lokalt.
Ett annat initiativ som förtjänar att lyftas fram är miljö- och rättviseprogrammet. Det är en samhällsvetenskaplig gren inom den teologiska utbildningen, inriktad på miljö- och rättvisefrågor. Denna satsning ligger i linje med påven Franciskus engagemang både vad avser fattigdomsbekämpning och större ekologisk medvetenhet. Projektledare för detta program är den tidigare miljöministern Andreas Carlgren. Ett samarbete har upparbetats mellan Newmaninstitutet och olika jesuituniversitet i USA, i synnerhet Loyola University i Chicago. Samtal pågår också med Xavier University (Cincinnati) och Creighton University (Omaha, Nebraska) i syfte att teckna samarbetsavtal. Unga studenter från Loyola University tillbringar en termin i Uppsala och deltar dels i kurser i miljökunskap och klimatfrågor, dels i kurser i filosofi och teologi. Exempel på de senare är ”What is Nature?” och ”Franciscan spirituality”. Utöver akademiska kurser gör studenterna erfarenheter av svenskt skogsbruk och arbetar som volontärer vid Erikshjälpen i Uppsala (som också innebär ett ekologiskt inslag i och med att kläder och mycket annat återanvänds). Denna helhet, som kombinationen av dessa olika teoretiska och praktiska delar i utbildningen utgör, bedöms vara unik i sitt slag.
Internationellt samarbete sker också med europeiska högskolor genom Erasmusprogrammet, en möjlighet som både studenter och lärare kan använda. Hittills har Newmaninstitutet främst tagit emot utbytesstudenter och lärare från partneruniversitet inom Erasmusprogrammet för studier och undervisning i Uppsala. Det gäller huvudsakligen det katolska universitetet i L’viv i Ukraina och den filosofisk-teologiska högskolan Sankt Georgen i Frankfurt. Några lärare på Newmaninstitutet har använt sig av möjligheten till antingen undervisning eller fortbildning vid partneruniversiteten. Intresset för internationella erfarenheter – att läsa en termin vid en utländsk högskola – börjar nu också märkas bland Newmaninstitutets studenter.
Utöver den ordinarie kursverksamheten arrangeras evenemang av olika slag i högskolans regi. I samarbete med tidskriften Signum och studieförbundet Bilda har Newmaninstitutet varit närvarande vid Almedalsveckan i Visby och ordnat panelsamtal där, oftast med samhällsvetenskapliga och politiska teman. Religionens roll i samhället, religionsfrihet, utrikespolitik och migrationsfrågor är några ämnen som har tagits upp. Newmaninstitutets seminarier får anses ha blivit en etablerad del av Almedalsveckan med mellan 50 och 120 besökare vid varje seminarium de senaste somrarna.
Förhållandet mellan tro och vetande har redan från början varit ett viktigt akademiskt område för högskolan och var också en av anledningarna till att den salige John Henry Newman blev dess skyddspatron. Flera kurser erbjuds inom detta fält. Värt att framhålla är att det hölls en välbesökt konferens den 9–12 maj 2014 om naturvetenskap och religion vid Newmaninstitutet i Uppsala i samarbete med det engelska forskningsinstitutet Faraday Institute for Science and Religion som är knutet till Cambridge University. Programmet bestod av panelsamtal och föreläsningar av naturvetare, filosofer och teologer som intresserar sig för förhållandet mellan naturvetenskap och religion.
Dessutom anordnas regelbundet evenemang i form av föreläsningar av utländska gästföreläsare, främst i Stockholm och Uppsala. Nancy Tuchman, professor i ekologi vid Loyola University, Chicago, höll ett föredrag under rubriken ”Why should Theologians be interested in Ecology?”. På temat ”What can Theologians learn from Astronomy?” föreläste jesuitpater Paul Mueller, universitetslärare i vetenskapshistoria och filosofi samt forskare vid Vatikanens astronomiska observatorium, Castel Gandolfo, Italien. Patristikern Andrew Louth har föreläst om Johannes Damaskenos och Dionysios Areopagita. Den brittiske jesuiten Philip Endean höll föredrag under rubriken ”Catholics, the Virgin Mary and Truth”.
Två seminarier hålls också i vilka akademiker och studenter även från andra lärosäten deltar. Det ena är patristikseminariet som under flera år har letts av Anders Ekenberg. När han nu har gått i pension har Barbara Crostini utsetts till sammankallande. Det andra är högre seminariet i filosofi och teologi.
Ett projekt som har fallit väl ut är att praktikanter från Tyskland – genom Bonifatiuswerk i samarbete med Newmaninstitutet – tjänstgör på olika platser i hela Norden under några månader, ibland upp till ett år. Praktikplatserna i Sverige är förutom Newmanhuset även Erikshjälpen och Birgittasystrarnas kloster i Vadstena, samt katolska stiftets pastoralcentrum i Gamla Stan i Stockholm. Detta innebär ett ömsesidigt utbyte på det viset att de olika praktikplatserna får praktisk hjälp och att praktikanterna i sin tur får se ett annat ansikte av den katolska kyrkan samt kommer i kontakt med svensk kultur.
Ett ord också om Nemaninstitutets bibliotek. Det har successivt utvecklats till en levande studiemiljö där fler studenter än tidigare vistas. Bokutbudet har utvidgats med bland annat aktuell litteratur inom de olika disciplinerna. Målsättningen är att bygga upp en begränsad men ändå gedigen samling katolsk och ortodox litteratur.
Newmaninstitutet räknar med att inom en snar framtid kunna erbjuda en egen masterutbildning (för närvarande erbjuds studier på masternivå i samarbete med Menighetsfakulteten i Oslo). På sikt kan också doktorandstudier komma i fråga. Olika utvidgade samarbetsformer med katolska högskolor i Europa och USA är en annan viktig strategisk möjlighet som säkert kommer att prägla Newmaninstitutet framöver. Det kan komma att bli frukten av en konferens om ”Jesuit education” som hölls i Newmanhuset i somras, och vars deltagare ingår i ett nätverk av jesuiter och deras medarbetare världen över.
Högskolan kommer även fortsättningsvis att sträva efter att finnas med i samhällsdebatten kring dagsaktuella spörsmål för att på så vis också nå ut ytterligare i den svenska offentligheten (enligt vad som för akademin går under beteckningen ”den tredje uppgiften”). Som kulturskapande kraft kommer inriktningen annars främst att vara att lämna ett bidrag på längre sikt. Är det försvarbart att studera filosofi och teologi när akuta problem som terrorism och migration tycks kräva omedelbar handling? undrade rektorn för Newmaninstitutet, Philip Geister, i ett anförande vid höstens terminsstart. Hans svar var jakande; genom studierna får man nämligen distans till och ser problemens orsaker klarare och kan agera långsiktigt effektivare mitt i all nöd.
Fredrik Heiding är jesuitpater, dr i teologi vid University of Oxford och lektor i teologi vid Newmaninstitutet.