av ERIK ÅKERLUND
Det har nu redan gått 10 år sedan man kunde konstatera att ”Newmaninstitutet fyller moppe”, som det hette i en artikelrubrik i Signum för just så många år sedan. I den artikeln tecknas Newmaninstitutets första femton år på ett heltäckande sätt. Den ger också anledning att reflektera över vad som skett de senaste tio åren.
Men först en kort rekapitulation av de första femton åren. Newmaninstitutet grundades alltså 2001. Grundare och huvudman är Jesuitorden. Även om man redan från början gav kurser var man ett brett kulturinstitut med många olika typer av verksamheter. Medarbetarna kring tidskriften Signum var viktiga både för att ge en impuls till institutets grundande och genom att vara en del i dess verksamhet. Kursverksamhet i anslutning till jesuiternas församlingar i Stockholm (S:ta Eugenia) och Uppsala (S:t Lars) är också en viktig bakgrund och något som Newmaninstitutet bygger vidare på.
2010 fick Newmaninstitutet sin första examensrätt i form av en kandidatexamen i teologi. Detta följdes upp med en kandidatexamen i filosofi 2013. I och med examensrättigheterna kom Newmaninstitutets identitet som en högskola i förgrunden, även om man inte vill förstå detta på ett exklusivt eller uteslutande sätt utan fortsatt vara en bro mellan kyrka, akademi och samhälle. Man höll kvar vid en integrativ syn på akademisk bildning och utbildning och hade fortsatt ambitionen att undervisa inom områdena teologi och filosofi samt kultur- och samhällsanalys på ett sätt som lät de olika ämnena komma i dialog med varandra.
Mycket har förblivit sig likt de senaste tio åren. Den övergripande inriktningen och de grundläggande idealen finns kvar. Men mycket har också förändrats och växt under dessa år. Det största som skett på det akademiska området är kanske den master-examen i teologi som Newmaninstitutet erhöll 2021. Man har också växt vad gäller antalet studenter. I dag går omkring 300 studenter Newmaninstitutets kurser under ett år, och de tar ungefär 70 helårsekvivalenter i högskolepoäng.
Och så har John Henry Newman såväl helgonförklarats (2019) som blivit kyrkolärare (2025). När Newmaninstitutet grundades var han inte ens saligförklarad än (detta skedde 2010). Raskt marscherat!
Utöver detta måste den mest framträdande händelsen under de senaste tio åren sägas vara pandemin och de utmaningar den gav till akademin i allmänhet och till grundutbildningen i synnerhet. I efterhand kan man konstatera att Newmaninstitutet var väl rustat, i och med det relativt stora antal halvdistanskurser som redan gavs. Just värdet av halvdistanskurser, där betoningen på ”halv” betyder att kurserna också har element av undervisning på plats, blev extra tydligt när sådana fysiska träffar saknades. Det är någonting omistligt som går förlorat när lärare inte träffar sina studenter, och studenterna inte varandra, ansikte mot ansikte.
Internationellt sett är den viktigaste utvecklingen grundandet 2018 av den globala organisationen IAJU (International Association of Jesuit Universities) och samma år Kircher-nätverket (benämnt efter 1600-talsjesuiten Athanasius Kircher), som utgör den europeiska delen (samt Mellanöstern) av IAJU. IAJU är den organisation som samlar de institutioner för högre utbildning som Jesuitorden driver i världen, totalt 178 stycken. I Kircher-nätverket samlas alltså de institutioner som ligger i Europa och i Mellanöstern. Newmaninstitutets rektor Philip Geister är ordförande för Kircher-nätverket från dess start och sitter även med i IAJU:s ledningsgrupp. Även på andra sätt har Newmaninstitutet en i förhållande till sin storlek oproportionerligt stor närvaro i internationella sammanhang.
Silverjubileet firades med tillbörliga festligheter den 4 september, med mässa och musik, tal och tillbakablickar, alumner och dignitärer. Såsom Philip Geister konstaterade i sitt tal är 25 en särskilt fin ålder att vara i, präglad som den är av såväl ungdomens vitalitet och framåtanda som vuxenlivets mognad och balans. Landshövding Stefan Attefall lyfte för sin del fram värdet av den katolska intellektuella traditionen samt av Newmaninstitutet för Uppsalas akademiska liv. Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt återgav för sin del hur han upptäckt likheterna mellan sin egen syn på utbildning och de akademiska ideal som kommer till uttryck i och genom Newmaninstitutet. Nuntien Julio Murat, som talade först, och jesuiternas provinsial Thomas Hollweck satte in Newmaninstitutet i ett internationellt sammanhang, och i kontexten av den katolska kyrkans långsiktiga arbete i Sverige. Genom nuntien framfördes också en hälsning från påven.
På slutet av jubileumsfirandet avtäcktes också en nygjord rektorskedja, kanske också det ett tecken på mognad och att man nu också vill institutionalisera sin identitet och sina särskilda traditioner, om än ännu också under uppbyggnad. I rektorskedjans symbolik möts den akademiska och den kyrkliga världen, John Henry Newmans bildningsideal och Ignatius av Loyolas andlighet, precis den typ av möten och sammanföranden som Newmaninstitutet har varit, är och kommer att vara en plats för.
Erik Åkerlund är fil. dr i filosofi och lektor vid Newmaninstitutet.
Ur Signum nr 6/2026, s. 4–5.