Religionsfrihet och smittspridning kräver svåra avvägningar

Förutom öppnare lekmannainitiativ för att förmå regeringen att tillåta mer omfattande gudstjänstfirande, får de kristna ledarna i landet mycket direkt kritik från troende för att de inte ”ryter till” mot regeringen. I ett blogginlägg på Sveriges kristna råds hemsida skriver Björn Cedersjö, tillförordnad generalsekreterare, om hur rådets styrelse, med bland andra kardinal Anders Arborelius i presidiet, resonerar och hur man förhåller sig till myndigheter och regering.

Cedersjö skriver bland annat: ”Det kan då vara bra att veta om att många samtal och kontakter förs kring detta. Sveriges kristna råd deltar regelbundet i samråd med myndigheter och regeringen, exempelvis direkt med Folkhälsomyndigheten och i de publikråd som regeringen ordnat för samtal med civilsamhället.” Utöver detta har presidiet och andra representanter tidigare samtalat direkt med kulturministern och andra beslutsfattare.

Sveriges kristna råds presidium i sammanträde med Folkhälsomyndigheten, som får skildringar av de svårigheter gudstjänstfirande och diakonalt verksamma församlingar möter under pandemin.

Sveriges kristna råd möter Folkhälsomyndigheten. Foto: Mikael Stjernberg/SKR

Sveriges kristna råd och medlemmar i rådet har skrivit flera remissvar där man framfört kritik mot den mycket bristfälliga analysen avseende konsekvenser för religionsfriheten, och uttryckt oro över att så liten förståelse finns för den starka sociala aspekten av religionsutövning – det är helt enkelt inte tillräckligt att utöva sin religion på sin kammare, i många traditioner är mötet och den fysiska gemenskapen och närvaron helt central. Rådet har också i debattartiklar och i samtal med beslutsfattare beskrivit den utsatthet församlingarna möter i sin sociala och karitativa verksamhet.

När styrelsen för Sveriges kristna råd möttes den 15 januari rådde konsensus om att samtalen med myndigheter och regering måste fortsätta, att religionsfrihetsfrågorna är fortsatt mycket viktiga men också om att det just nu inte är rätt tillfälle att kräva lättnader.

”Det är angeläget att lyfta fram betydelsen av att människor kan fira gudstjänst, liksom att framhålla vikten av att både bekämpa smitta och att befrämja folkhälsan i ett vidare perspektiv. Den andliga hälsan behöver värnas.” Samtidigt gäller samma regler även för idrott och kultur, och det är tveksamt att kräva särbehandling för religiösa gemenskaper.

Kardinalen och övriga kristna ledare i styrelse och presidium uppmanade dock också kansliet att ha beredskap: när smittspridningen minskat påtagligt, kan man kliva fram. Friheten att utöva sin religion tillsammans med andra måste värnas.

Magdalena Dahlborg 2021-01-27

Sveriges kristna råd: religionsfriheten vs corona