Stöd till Ukraina manifesteras på Sergels torg

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av CHARLES CÂMARA
Runtom i Sverige, från Kiruna i norr till Malmö i söder, uppmärksammades tvåårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. På Sergels torg i Stockholm genomfördes en manifestation med tre tusen deltagare. Inbjudna talare och två ukrainska artister, samt en barnkör bestående av ett tiotal ukrainska flyktingbarn, framträdde. Statsministern Ulf Kristersson och oppositionsledaren Magdalena Andersson höll var sitt tal för att hylla Ukrainas motståndskraft och bedyrade att Sverige kommer att fortsätta stödja det ukrainska folkets kamp mot angriparen.

Foto: Charles Câmara.

Båda talarna lyfte fram Ukrainas oerhörda förmåga att försvara sig gentemot Ryssland och nästan samstämmigt sade de båda svenska ledarna att ”Sverige kommer att fortsätta att stödja Ukraina på alla sätt som behövs”, inte minst ekonomiskt och genom att förse landet med vapen samt ammunition. Med olika formuleringar lyfte de båda fram vikten av att öka den svenska vapenproduktionen för att förse Ukraina med det som krävs för att kunna försvara sig.

Foto: Charles Câmara.

Kristersson betonade att Ukrainas kamp att försvara sitt land främst handlar om det ukrainska folkets rätt till att leva i frihet och i demokrati. Men att denna kamp också berör Sverige eftersom det gäller visionen om hur man vill leva i dagens Europa. Därför är det viktigt att Ryssland inte vinner detta krig som annars kommer att äventyra hela det europeiska säkerhetsläget: ”Kriget är inte över förrän den sista ryska soldaten har lämnat Ukraina. Till dess kommer vi att stå kvar vid Ukrainas sida, på fredens, frihetens och demokratins sida, så länge som det behövs”, sade Kristersson.

Magdalena Andersson lyfte i sitt anförande fram det svenska folkets och folkrörelsernas engagemang för Ukraina samt sade att det råder bred samling kring stödet till Ukraina i svensk politik. Hon ansåg att det fortsatta svenska stödet till Ukraina är nödvändigt både för Ukrainas skull och för Sveriges egen skull, för det handlar om ”vår frihet att forma vår egen framtid”. Ett icke-fritt Ukraina kommer att få konsekvenser för Sveriges frihet som nation. Andersson tryckte också på att ”den ryska regimen ska ställas till svars för sina krigsbrott”.

Enligt regeringskansliet har Sverige, under de två år som Rysslands anfallskrig pågått, bidragit med 37 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina. Samtidigt har EU givit över tusen miljarder kronor, mest för militära och humanitära insatser. USA har givit Ukraina över åttahundra miljarder kronor. Det är oklart hur mycket resten av världen bidragit till Ukraina under dessa två år.

Trots dessa enorma belopp som omvärlden bidragit med ansåg de både huvudtalarna i manifestationen – Kristersson och Andersson – att det stöd som hittills har givits från Sverige, EU och USA är otillräckligt. Det behövs mycket mer. Detta påpekades också av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som deltog i en manifestation i Ukraina på samma minnesdag och sade att EU snarast kommer att anslå ytterligare 500 miljarder kronor för att stötta Ukraina.

Helt klart är att det politiska ledarskapet i Europa och i USA är måna om att ekonomiskt och militärt stödja Ukraina att försvara sig gentemot Ryssland vars aggressiva beteende inte får främjas. Skulle Ryssland vinna kriget kommer det få stora konsekvenser för Europa och västvärlden. Därför anser dessa ledare att det är viktigt att Ukraina går segrande ur detta krig. Dock kan man undra vad som menas med att ”segra” i detta sammanhang. Räcker det med att den siste ryske soldaten lämnar Ukraina? Hur kommer relationerna mellan Ryssland och Ukraina och västvärlden att gestalta sig efter eldupphör ägt rum? Uttrycken ”segrare” och ”förlorare” bör få mer omfattande betydelser för att en varaktig och rättvis fred ska kunna råda mellan samtliga parter.

På söndagen den 25 februari framträdde påven Franciskus på Petersplatsen och uttryckte i sitt anförande i samband med angelusbönen sin tillgivenhet för folket i Ukraina och bad för alla inblandade i konflikten, ”särskilt de många oskyldiga offren.” Han sade också att ”det har blivit många offer, mycket förstörelse, ångest och tårar under en fruktansvärd period som tyvärr börjar bli lång och för vilken ett slut fortfarande inte är i sikte”. Vidare sade Franciskus att kriget ”inte bara ödelägger det området av Europa, men har orsakat en global våg av rädsla och hat”. För den helige fadern finns det bara en väg för att lösa denna konflikt nämligen fredens och kärlekens väg, inte våldets väg. Han åberopade det mänskliga hos de inblandade parterna och vädjade för ”skapandet av en diplomatisk lösning i sökandet efter en rättvis och varaktig fred i Ukraina.”

För närvarande visas inga synliga tecken på att fred är i sikte för Ukraina. Undertiden behöver de drabbade ukrainarna inom landet och i förskingringen omvärldens humanitära stöd för att kunna leva ett drägligt liv. I detta sammanhang har kristna runtom i världen – inte minst här i Sverige – visat stor solidaritet med det ukrainska folket.

Foto: Den helige Josefs systrar.

Efter Rysslands invasion av Ukraina för två år sedan har den globala katolska kyrkan samlat in pengar och materiella föremål för att förse de behövande i Ukraina och bortom landets gränser med humanitär hjälp. Påven Franciskus uppmaning att vi alla ska hjälpa till för att lindra nöden i Ukraina har hörsammats av kristna runtom i världen. Också Stockholms katolska stift, genom dess olika organisationer såsom Caritas Sverige, samlat in pengar för att stödja Caritas Ukraina att främst hjälpa internflyktingar med mat, vatten och boende. Stiftet har också stöttat ”Den Helige Josefs Systrar” att ta hand om föräldralösa barn utanför Lviv. I Stockholm driver Caritas Sverige ”Mötesplats Caritas” som hjälper ukrainska flyktingar.

Det humanitära stödet till Ukraina fortsätter att vara generöst också bland andra kristna samfund i Sverige. Medkänslan för de drabbade i Ukraina och med ukrainska flyktingar tycks inte har minskat. Solidariteten manifesteras genom konkreta handlingar inte bara på tvåårsdagen utan kontinuerligt.

Trots det prekära läget i Ukraina påminde påven Franciskus omvärlden att vi inte får glömma andra behövande i omedelbart behov av vår hjälp, i Palestina och på flera håll i Afrika samt på många andra platser i världen.

Charles Câmara 2024-02-26

Detta är en opinionstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av CHARLES CÂMARA
Runtom i Sverige, från Kiruna i norr till Malmö i söder, uppmärksammades tvåårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. På Sergels torg i Stockholm genomfördes en manifestation med tre tusen deltagare. Inbjudna talare och två ukrainska artister, samt en barnkör bestående av ett tiotal ukrainska flyktingbarn, framträdde. Statsministern Ulf Kristersson och oppositionsledaren Magdalena Andersson höll var sitt tal för att hylla Ukrainas motståndskraft och bedyrade att Sverige kommer att fortsätta stödja det ukrainska folkets kamp mot angriparen.

Foto: Charles Câmara.

Båda talarna lyfte fram Ukrainas oerhörda förmåga att försvara sig gentemot Ryssland och nästan samstämmigt sade de båda svenska ledarna att ”Sverige kommer att fortsätta att stödja Ukraina på alla sätt som behövs”, inte minst ekonomiskt och genom att förse landet med vapen samt ammunition. Med olika formuleringar lyfte de båda fram vikten av att öka den svenska vapenproduktionen för att förse Ukraina med det som krävs för att kunna försvara sig.

Foto: Charles Câmara.

Kristersson betonade att Ukrainas kamp att försvara sitt land främst handlar om det ukrainska folkets rätt till att leva i frihet och i demokrati. Men att denna kamp också berör Sverige eftersom det gäller visionen om hur man vill leva i dagens Europa. Därför är det viktigt att Ryssland inte vinner detta krig som annars kommer att äventyra hela det europeiska säkerhetsläget: ”Kriget är inte över förrän den sista ryska soldaten har lämnat Ukraina. Till dess kommer vi att stå kvar vid Ukrainas sida, på fredens, frihetens och demokratins sida, så länge som det behövs”, sade Kristersson.

Magdalena Andersson lyfte i sitt anförande fram det svenska folkets och folkrörelsernas engagemang för Ukraina samt sade att det råder bred samling kring stödet till Ukraina i svensk politik. Hon ansåg att det fortsatta svenska stödet till Ukraina är nödvändigt både för Ukrainas skull och för Sveriges egen skull, för det handlar om ”vår frihet att forma vår egen framtid”. Ett icke-fritt Ukraina kommer att få konsekvenser för Sveriges frihet som nation. Andersson tryckte också på att ”den ryska regimen ska ställas till svars för sina krigsbrott”.

Enligt regeringskansliet har Sverige, under de två år som Rysslands anfallskrig pågått, bidragit med 37 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina. Samtidigt har EU givit över tusen miljarder kronor, mest för militära och humanitära insatser. USA har givit Ukraina över åttahundra miljarder kronor. Det är oklart hur mycket resten av världen bidragit till Ukraina under dessa två år.

Trots dessa enorma belopp som omvärlden bidragit med ansåg de både huvudtalarna i manifestationen – Kristersson och Andersson – att det stöd som hittills har givits från Sverige, EU och USA är otillräckligt. Det behövs mycket mer. Detta påpekades också av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som deltog i en manifestation i Ukraina på samma minnesdag och sade att EU snarast kommer att anslå ytterligare 500 miljarder kronor för att stötta Ukraina.

Helt klart är att det politiska ledarskapet i Europa och i USA är måna om att ekonomiskt och militärt stödja Ukraina att försvara sig gentemot Ryssland vars aggressiva beteende inte får främjas. Skulle Ryssland vinna kriget kommer det få stora konsekvenser för Europa och västvärlden. Därför anser dessa ledare att det är viktigt att Ukraina går segrande ur detta krig. Dock kan man undra vad som menas med att ”segra” i detta sammanhang. Räcker det med att den siste ryske soldaten lämnar Ukraina? Hur kommer relationerna mellan Ryssland och Ukraina och västvärlden att gestalta sig efter eldupphör ägt rum? Uttrycken ”segrare” och ”förlorare” bör få mer omfattande betydelser för att en varaktig och rättvis fred ska kunna råda mellan samtliga parter.

På söndagen den 25 februari framträdde påven Franciskus på Petersplatsen och uttryckte i sitt anförande i samband med angelusbönen sin tillgivenhet för folket i Ukraina och bad för alla inblandade i konflikten, ”särskilt de många oskyldiga offren.” Han sade också att ”det har blivit många offer, mycket förstörelse, ångest och tårar under en fruktansvärd period som tyvärr börjar bli lång och för vilken ett slut fortfarande inte är i sikte”. Vidare sade Franciskus att kriget ”inte bara ödelägger det området av Europa, men har orsakat en global våg av rädsla och hat”. För den helige fadern finns det bara en väg för att lösa denna konflikt nämligen fredens och kärlekens väg, inte våldets väg. Han åberopade det mänskliga hos de inblandade parterna och vädjade för ”skapandet av en diplomatisk lösning i sökandet efter en rättvis och varaktig fred i Ukraina.”

För närvarande visas inga synliga tecken på att fred är i sikte för Ukraina. Undertiden behöver de drabbade ukrainarna inom landet och i förskingringen omvärldens humanitära stöd för att kunna leva ett drägligt liv. I detta sammanhang har kristna runtom i världen – inte minst här i Sverige – visat stor solidaritet med det ukrainska folket.

Foto: Den helige Josefs systrar.

Efter Rysslands invasion av Ukraina för två år sedan har den globala katolska kyrkan samlat in pengar och materiella föremål för att förse de behövande i Ukraina och bortom landets gränser med humanitär hjälp. Påven Franciskus uppmaning att vi alla ska hjälpa till för att lindra nöden i Ukraina har hörsammats av kristna runtom i världen. Också Stockholms katolska stift, genom dess olika organisationer såsom Caritas Sverige, samlat in pengar för att stödja Caritas Ukraina att främst hjälpa internflyktingar med mat, vatten och boende. Stiftet har också stöttat ”Den Helige Josefs Systrar” att ta hand om föräldralösa barn utanför Lviv. I Stockholm driver Caritas Sverige ”Mötesplats Caritas” som hjälper ukrainska flyktingar.

Det humanitära stödet till Ukraina fortsätter att vara generöst också bland andra kristna samfund i Sverige. Medkänslan för de drabbade i Ukraina och med ukrainska flyktingar tycks inte har minskat. Solidariteten manifesteras genom konkreta handlingar inte bara på tvåårsdagen utan kontinuerligt.

Trots det prekära läget i Ukraina påminde påven Franciskus omvärlden att vi inte får glömma andra behövande i omedelbart behov av vår hjälp, i Palestina och på flera håll i Afrika samt på många andra platser i världen.

Charles Câmara 2024-02-26

Detta är en opinionstext.