av CHARLES CÂMARA
På den här dagen den 12 februari för tjugo år sedan mördades den amerikansk-brasilianska missionärssystern Dorothy Stang i Anapu, i den brasilianska delstaten Para, som ligger i Amazonas bäckenet. Hon led martyrdöden för hennes vittnesbörd om Jesus Kristus och hans evangeliska budskap: Guds rike är nära, ett rike som kännetecknas av kärlek. Hon hade lyssnat till jordens rop och de fattigas rop i Amazonas – och vidtog beslutsamma åtgärder för att skydda båda. Hon hade sett förstörelsen av Amazonas regnskog, så avgörande för mänskligheten och planetens framtid. Hon såg att regnskogen och de fattiga plundras för ekonomisk vinning av illegala avverkare, boskapsuppfödare och rika markägare.
Syster Dorothy föddes i den amerikanska orten Dayton och växte upp på en gård i en traditionell katolsk familj. Som ung hade hon önskan att missionera i Kina. Vid sjuttonårsålder inträdde hon i kongregationen Sisters of Notre Dame de Namur (SNDdeN) 1948 och avlade eviga löften 1956. Under en tid arbetade hon som lärare och 1966 blev hon sänd till systrarnas mission i Brasilien.
Fram tills sin död hade syster Dorothy i nästan fyra decennier arbetat för främjande av mänskliga rättigheter för fattiga bönder och urfolk, samt värnat deras rätt att leva av det jorden ger. Hon var också en stark försvarare av att bevara miljön och Amazonas naturliga skönhet. Syster Dorothy såg mänskliga rättigheter och miljövård i Amazonas som oupplösligt sammanflätade. Hon kritiserade ofta makthavarna för att kränka de fattigas rättigheter och värdighet. För hennes frispråkighet hade hon under åren mottagit många dödshot från skogsägare, boskapsuppfödare och inflytelserika markägare. Dessa mäktiga personer betraktade systerns arbete som ett hinder i deras tvivelaktiga verksamhet som exploaterade människor och natur. För att bli av med henne en gång för alla anlitade de två män för att mörda henne.
Vad som hände som ledde till hennes död är väldokumenterad av ett ögonvittne, en småbonde som heter Ciero. På morgonen den 12 februari 2005 var syster Dorothy på väg att besöka Boa Esperança, en by nära Anapu. Området är känt för sin rikedom av naturresurser, men också för det våld som råder över marktvister. Den morgonen var syster Dorothy på väg att besöka en grupp småbönder vars hem hade bränts ner till grunden på den mark som delstatsregeringen hade beviljat dem. Ciero gick en bit bakom henne, med tillräckligt med avstånd för att se och höra vad som hände. Två beväpnade män stoppade syster Dorothy. De frågade om hon hade några vapen. Hon svarade att det enda vapnet skulle vara hennes bibel. Hon öppnade sedan bibeln och läste ett stycke ur saligprisningarna, ”Saliga är de som hungrar och törstar efter rättvisa…” De lyssnade på två verser, tog steg tillbaka och riktade sina vapen. Syster Dorothy höjde sin bibel mot dem och sex skott avlossades på nära håll. Hon föll med ansiktet ner på marken. Sedan sköt de ytterligare skott mot hennes rygg och huvud. Deras uppdrag att döda syster Dorothy var avslutat.
Om mördarna och de som hade givit dem uppdraget att döda syster Dorothy trodde att deras bekymmer nu var över, hade de alldeles fel. Istället blev hennes död känd över hela Brasilien, och de fattigas och naturens svåra situation i Amazonas kom återigen i rampljuset. De två mördarna tillfångatogs och en av markägarna, som hade gett dem ordern att döda, arresterades och till slut dömdes alla tre till 30 års fängelse.
Dödandet av syster Dorothy är på intet sätt unikt. Tvärtom, under decennier står mord på människorättsförsvarare, miljöaktivister och småbönder årligen för en tredjedel av dödsfallen i Amazonas. Många av dessa dödade är ordensfolk och lekfolk i pastoralt arbete. Målet för dessa mördare är att eliminera motståndet mot kalhyggen och avverkning av skogen, så att fält med sojabönor kan planteras, träd kan avverkas och boskap kan beta. Ett annat syfte med morden är att eliminera de som bemyndigar och utbildar bönderna; och slutligen är morden avsedda att skrämma bönderna och hålla dem instängda i en oändlig cykel av skulder, något som kan betecknas som nutida form av slaveri. Syster Dorothy försökte förändra denna situation och fick betala det med sitt liv.
Den 10 januari 2025 hedrades syster Dorothy i Rom vid en ceremoni i S:t Bartholomeokyrkan, i samarbete med Sant’Egidio-kommuniteten. Systrar från hennes kongregation presenterade ett fyllt relikskrin med bloddränkt jord från platsen för mordet på syster Dorothy och tröjan hon bar när hon dödades. I S:t Bartholomeokyrkan inrättades år 1999 ”De nya martyrernas helgedom”, på uppdrag av påven Johannes Paulus II inför millennieskiftet. De efterföljande två påvar, Benedictus VXI och Franciskus, har fortsatt att stödja uppmärksammandet av de nya martyrerna.
Syster Dorothy är nu formell erkänd av Vatikanen som en modern martyr. Hon hedras som den första ”ekomartyren”. Tillsammans med många andra ekomartyrer, som Chico Mendes, Vicente Cañas, Diana Isabel Hernández Juárez och andra i Sydamerika samt i många andra delar av världen, är deras vittnesbörd och arv en påminnelse om att det är en värdig dock riskfylld uppgift att arbeta för social rättvisa, försvarande av rättigheter för marginaliserade människor och förvaltande av ekosystemen. Likväl fortsätter deras vittnesbörd att mana oss att efterfölja Jesus Kristus och förkunna hans evangeliska budskap om att Guds rike är nära. Martyrernas vision lever kvar i oss.
Nutida martyrer, särskilt det växande antalet ekomartyrer, är de som dödas ”av hat till tron”, sådana som syster Dorothy Stang, dödats av medkristna av hat för martyrernas enträgna försvar av både naturen och människorna som lever i de miljöerna. Dessa osjälviska, självutgivande martyrer upphöjs av kyrkan och de anses vara ekomartyrer.
Charles Câmara 2025-02-12
Detta är en opinionstext.
Mer info om syster Dorothy Stang finns på webbplatsen för Sisters of Notre Dame de Namur via länken här och en webbplats för Amazonassynoden via länken här