140 ortodoxa biskopar förbereder i Istanbul ett koncilium 2016

På lördagen samlades omkring 140 ortodoxa biskopar i Istanbul för att förbereda ett panortodoxt koncilium. Mötet kom till stånd efter en inbjudan från den ekumeniske patriarken Bartholomaios I och skall pågå till den 2 september. Tisdagen den 1 september skall hållas en högtidlig böndag ägnad skapelsen, samma önskan som på katolskt håll nyligen uttryckts av påven Franciskus.

Öppnandet av konciliet är planerat till pingsten 2016. Det kommer att vara det första stormötet mellan ortodoxa biskopar på mer än ett årtusende. Som det sista ekumeniska konciliet, vid vilket företrädare för både öst- och västkyrkan möttes för att gemensamt dryfta trosfrågor, räknas det Andra kyrkomötet i Nicaea (dagens Iznik, söder om Istanbul) år 787. På ortodoxt håll räknas även det fjärde konciliet i Konstantinopel 879/880 som ekumeniskt.

En sammankomst av alla ortodoxa kyrkoledare har planerats sedan 1961, men har under lång tid inte kunnat förverkligas. På grund av talrika olösta motsättningar råder det tvivel om att tidsplanen kommer att hålla. Även valet av temata har det rått stridigheter om. Den ryska ortodoxa kyrkan hyser åsikten att endast frågor som alla nationella ortodoxa kyrkor kan enas om skall behandlas. Ett kritiskt konfliktämne är den olika synen på de ortodoxa kyrkorna i Ukraina och den grekisk-katolska kyrkan.

Det första utspelet om ett panortodoxt koncilium under nyare tid gjordes av Joakim III, patriark av Konstantinopel (1878–1884, resp. 1901–1912). Med rundskrivelser 1902 och 1904 inbjöd han de ortodoxa systerkyrkorna till ett mera intimt samarbete. Efter den första träffen mellan ortodoxa kyrkoledare i Istanbul 1923 grundades en förberedande kommitté på det Heliga berget Athos. Sedan dess har ett flertal panortodoxa möten ägt rum på Rhodos och i Schweiz, och sedan 1976 talar man om ”förkonciliära, panortodoxa konferenser”.

I mars 2014 offentliggjorde de församlade ortodoxa kyrkoledarna, efter inbjudan av patriarken Bartholomaios I, att ett koncilium skulle hållas i Istanbul. Därvidlag kommer man sannolikt, förutom frågor rörande den liturgiska kalendern och äktenskapsrätten, att gripa sig an problemen med grundandet av nya, självständiga kyrkor och migrationen av troende. För Bartholomaios I, som är känd som ”den gröne patriarken”, kommer ekologin att inta en central plats på agendan.

Kathpress 2015-08-29