Illegal och väsentlig på samma gång

av FREDRIK HEIDING

Man kan faktiskt betraktas som illegal men samtidigt uppfattas som viktig och väsentlig för samhället. Att en sådan motsägelsefull bedömning görs av invandrade jordbruksarbetare i USA framgår av en mycket intressant artikel i The New York Times. Journalisten Miriam Jordan, korrespondent för nationell immigration, beskriver denna bisarra verklighet i artikeln Farmworkers, Still Deportable, Are ’Essential’ (”Lejda jordbruksarbetare är ’väsentliga’ men kan ändå landsförvisas”; artikeln av den 4 april på nätet ligger tyvärr bakom betalvägg).

Enligt uppskattningar från Pew Hispanic Center finns det knappt 11 miljoner odokumenterade människor i USA, vars totala befolkning uppgår till 327 miljoner invånare. Ett antal migranter, papperslösa såväl som sådana med uppehållstillstånd eller motsvarande, arbetar med olika näringar i delstaten Kalifornien som artikeln kretsar kring. Hotell- och restaurangbranschen, städbolag, arbete med reparation och underhåll av olika slag samt inte minst jordbruket är sedan länge beroende av migranternas arbetsinsatser. Vem tror ni arbetar på de kända vingårdarna i Napa Valley och Sonoma Valley?

Journalisten Miriam Jordan skildrar tillvaron för en av dessa mexikanska jordbruksarbetare, Nancy Silva, som nu plötsligt fått besked från USA:s departement för inrikes säkerhet om att hon är ”väsentlig” och ”avgörande för livsmedelskedjan”, vilket innebär att hon kan arbeta vidare nästan som vanligt under coronakrisen. Men detta betyder inte att hon och alla andra som fått ett liknande brev från nämnda departement ges uppehållstillstånd. Breven har i och för sig den fördelen att de ger ett temporärt skydd så att någon papperslös som arbetar på fälten inte kan arresteras hur som helst. Men samtidigt upplevs denna åtgärd som att myndigheterna skickar dubbla signaler. ”De har liksom plötsligt insett att vi här bidrar till något”, säger Nancy Silva uppgivet. En ägare av bärplantage i Oxnard, Kalifornien, ger uttryck för sin frustration över dessa dubbla budskap och säger: ”Det är sorgligt att det ska krävas en hälsokris som denna för att lyfta fram de lejda jordbruksarbetarnas betydelse.”

Jordbruksarbetare i Kalifornien. Foto: Wikimedia commons.

Omkring 60 procent av de knappt 11 miljoner papperslösa migranterna i USA är från Mexiko. Under det senaste halvåret har jag firat söndagsmässa och fört samtal med många från just Mexiko och centralamerikanska länder i en katolsk församling i Oakland och en annan i San Francisco. Genom detta pastorala arbete har jag fått intrycket att flera är väl integrerade och talar både engelska och spanska; många i den yngre generationen har vuxit upp i USA. Men flera lever också under hårda förhållanden och att vara papperslös skapar en permanent otrygghet. Det är naturligtvis inte så att alla uppger sin medborgerliga status i konversationerna och jag frågar inte heller. Men då och då har jag kunnat ta del av de ytterst osäkra förhållanden som papperslösa lever under. Viss kontakt med församlingsmedlemmar är under coronapandemin möjlig via Facebook, men det är tyvärr inte den mest optimala kanalen för själavård.

Den katolska kyrkans offentliga diskurs om migration och insats för migranter i USA kan betecknas som invandrarvänlig. Om det vittnar inte bara ett antal uttalanden av den katolska biskopskonferensen i USA i denna fråga (se länken till USCCB här), utan märks också i det nyligen genomförda valet av ny ordförande för nämnda biskopskonferens. I november förra året valdes ärkebiskopen av Los Angeles, José Gómez, till ordförande för den katolska biskopskonferensen i USA, och han har gått i spetsen för arbetet med pastoralt stöd till och försvar för immigranter och flyktingar i USA (se nyhet på Signums hemsida här).

Samtidigt finns det biskopar och präster som vill att den katolska kyrkan ska gå längre och vara mer radikal i insatsen för såväl papperslösa som migranter som har fått uppehållstillstånd men ändå inte upplever att de är riktigt erkända amerikanska medborgare. Ett sådant engagemang uttrycks lokalt i församlingarna men migrationsfrågan är också relevant inför det kommande presidentvalet i november.

Det är härvidlag intressant att ta del av röster från den invandrartäta staden San Diego i Kalifornien bara några mil från staden Tijuana i Mexiko. Biskopen av stiftet San Diego, Robert McElroy, försökte i februari månad inför primärvalen i det demokratiska partiet ge viss orientering utan att definiera vem man ska rösta på (källa San Diego union tribune). Den katolska kyrkans sociallära överensstämmer antingen väl eller illa med såväl demokrater som republikaner beroende på ämnesområdet. Vissa presidentkandidater är mer invandrarvänliga än andra, men det är en avvägningsfråga hur stor vikt som ska läggas vid detta. Biskop McElroy menade att katoliker under alla förhållanden inte borde rösta på en kandidat utifrån uppfattningen i en enda fråga, må det vara abort, klimatförändringar, migration, religionsfrihet eller fattigdomsfrågan.

Fredrik Heiding 2020-04-06

Detta är en opinionstext, åsikterna är författarens egna.

Den amerikanska katolska biskopskonferensen bemöter här frågan Why don’t unauthorized migrants come here legally?