Katolsk teolog: se på evangeliet utan politiska hänsyn

Företrädare för den katolska kyrkan i Öst- och Centraleuropa bör inte ta hänsyn till den egna regeringen i flyktingfrågan utan i stället sträva efter en ”politik i kraft av evangeliet”. Det kräver den i Wien verksamme teologen Paul Zulehner i en intervju för den katolska nyhetsbyrån KNA. ”Vid vigningen har man satt evangeliet på biskopens huvud, inte en regeringsförklaring”, säger Zulehner. Påven Franciskus pressar de europeiska biskoparna att tala med en röst i flyktingfrågan.

Kyrkorna i Europa har svårt att komma fram till en gemensam politisk ståndpunkt på grund av deras respektive regeringars olika politik i denna fråga. Zulehner pekar exempelvis på ”motståndet från Visegradländerna” [Polen, Teckien, Slovakien och Ungern övers.anm.]. Men kyrkorna i Europa är enligt Zulehner, vars forskningfokus också ligger på kyrkans situation i Central- och Östeuropa, inte inne på någon dålig väg. ”Jag menar, att det pågår en inomkyrklig kamp i denna fråga. Och denna kamp är ytterst samhällspolitiskt värdefull för Europa, därför att här kan kyrkorna visa att de genom kompromisser kan uppnå framgångar som gynnar de drabbade människorna.”

Zulehner uttalade sig för KNA inför vårmötet för den katolska kommissionen för EU-biskoparna ComECE (Commissio Episcopatuum Communitatis Europaeae) i Bryssel den 7–9 mars. Företrädarna för biskopskonferenserna inom EU kommer att vid sina överläggningar att välja en efterträdare till den hittillsvarande ordföranden för ComECE, kardinal Reinhard Marx. Ärkebiskopen av München och ordföranden för den tyska biskopskonferensen kan inte väljas om efter två mandatperioder. Kännetecknande för de gångna sex åren under Marx’ ComECE-ordförandeskap har också varit splittringen mellan kyrkorna i Öst- och Västeuropa när det gäller migrationsfrågan.

Förutom ComECE i Bryssel finns det på europeisk kyrklig nivå även den europeiska biskopskonferensens råd (CCEE) i med säte i S:t Gallen, inom vilket ordförandena för alla biskopskonferenser på den europeiska kontinenten finns representerade. Enligt Paul Zulehner är detta utgör detta en dubblering, som inte längre motsvarar de nuvarande utmaningarna och som försvagar kyrkorna i Europa, betonar Zulehner. ”Det är hög tid att ComECE som den katolska kyrkans politiska arm och CCE som pastoral sektor slås ihop, eftersom det annars leder till en inte längre acceptabel åtskillnad mellan pastoralt arbete och politik.”

Inom EU bor de cirka 270 miljoner katoliker. Det motsvarar 54 procent av befolkningen. Polen är till antalet det mest katolska landet inom EU, här tillhör cirka 96 procent av befolkningen den katolska kyrkan. Det följs av Italien (95 procent), Spanien (92 procent), Malta (92 procent) och Kroatien (89 procent). I Österrike tillhör knappt 60 procent den katolska kyrkan. Lägst andel av befolkningen utgör katolikerna i Finland (0,2 procent). I Estland (0,4 procent), Danmark (0,7 procent), Bulgarien (1,0 procent), Grekland (1,2 procent) och Sverige (1,6 procent) befinner sig katolikerna i en tydlig minoritetssituation.

Kathpress 2018-03-07