av FREDRIK HEIDING
Lördagen den 12 mars högtidlighålls i jesuiternas kyrka Il Gesù i Rom 400-årsminnet av helgonförklaringen av Jesuitordens grundargestalter Ignatius av Loyola (1491–1556) och Francisco Xavier (1506–1552). År 1622 helgonförklarades de av påven Gregorius XV tillsammans med Teresa av Ávila, Filippo Neri och Isidor av Madrid. Gudstjänsten förrättas av påven Franciskus och jesuiternas generalföreståndare pater Arturo Sosa.
Detta är en av flera milstolpar i kyrkans historia som firas under det ignatianska året 2021–2022. År 1521 skadades Ignatius av en kanonkula i en strid, vilket inledde en omvändelseprocess med en helt ny inriktning av hans liv. 500-årsminnet av denna händelse i Pamplona i Spanien har uppmärksammats på flera olika sätt världen över. Vi jesuiter i Sverige har till exempel gjort en extra satsning på kallelsereträtter för unga vuxna. Den helige Ignatius är känd i kristna kretsar i Sverige och hans Andliga övningar med kontemplationer över Jesu liv och andra typer av böner har blivit alltmer populära bland katoliker och kristna som tillhör andra samfund. För en jesuittidskrift som Signum är dessa jubileer naturligtvis en källa till glädje.
När Jorge Mario Bergoglio utnämndes till påve den 13 mars 2013 och antog namnet Franciskus trodde jag under några timmar att han hade jesuiten Francisco Xavier (stavas ibland Javier) i åtanke. Xavier är ändå missionens skyddshelgon i den katolska kyrkan, och en sådan skyddspatron hade varit ett naturligt val för Bergoglio som ju själv är jesuit. Under det första dygnet som påve cirkulerade flera uppfattningar i medierna, varav en var att Bergoglio kanske åsyftade både Franciskus av Assisi och Francisco Xavier. Ganska snart kungjordes att Assisi var det som gällde.
Francisco Xavier från en adlig miljö i Navarra i Spanien var till en början tävlingsorienterad och ambitiös och inriktad på en kyrklig karriär. Även hans liv tog en vändning. I mötet med Ignatius och Pierre Favre (jesuit som också han har helgonförklarats) i universitetsvärlden i Paris började Xavier ompröva sina värderingar. Han ska ha inspirerats av bibelordet ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?” (Matt 16:26). Han blev missionär i Indien, på Malackahalvön, i Japan och på en mängd ostindiska öar. Enligt en uppgift ska han ha döpt omkring 30 000 barn och fått träningsvärk i armarna som följd. Den helige Francisco Xavier lade grunden för kristen mission i Indien. Den verksamheten fortsatte efter hans död med flera jesuiters engagemang, inte minst språkligt i form av översättningar av katekeser och andra texter till indiska språk. Detta blev ett möte med hinduismen och innebar interreligiös dialog i någon mening. Nyligen lades en avhandling fram i ämnet vid Uppsala universitet, då Pär Eliasson disputerade med avhandlingen Towards a New Language: Christology in Early Modern Marathi, Konkani, and Hindustani.
Jesuiternas första församlingskyrka Il Gesù började byggas under Ignatius livstid med Michelangelo som arkitekt. Här ligger den helige Ignatius begravd på ena sidan av högaltaret, mittemot på andra sidan finns en relik av den helige Francisco Xavier. Alldeles intill kyrkan finns ett litet museum med kapell, samtals- och arbetsrum där Ignatius under 15 år verkade som generalföreståndare för Jesuitorden. Här skrev han med hjälp av sin medbroder Juan de Polanco många av de cirka 6 800 brev som finns bevarade.
Fredrik Heiding är jesuitpater, dr i teologi vid universitetet i Oxford och lektor i teologi vid Newmaninstitutet.
Ur Signum nr 2/2022.