Hungerkrisen blir värre i stället för bättre

av HEINZ WERNER WESSLER
Den senaste World Food Report, som offentliggjordes i New York den 6 juli, ”The State of Food Security and Nutrition in the World 2022”, pekar återigen och med eftertryck på en upprörande och ihållande skandal. Medan en del av mänskligheten ägnar sig åt kulinarisk extravagans, minskar inte hungern i världen alls, tvärtom. Enligt officiella uppskattningar drabbades mellan 702 och 828 miljoner människor av hunger 2021, enligt årsrapporten om den globala försörjningssituationen.

Förenta Nationerna har upprepade gånger åtagit sig att utrota hungern under de senaste decennierna. Påvar, påvliga råd och nationella kommissioner såsom Justitia et Pax har upprepade gånger påtalat skandalen med hunger i en rik värld. Ur katolsk synvinkel är det inte i första hand en fråga om behjärtansvärda gåvor och välgörenhet, utan om den naturliga rätten till mat, som finns även dokumenterad i FN-deklarationer och som ingen människa får nekas.

Ett av millennieutvecklingsmålen (MDG) var att halvera hungern. Från 1990-talet till runt 2015 hade den globala hungern definitivt minskat i absoluta tal. Sedan inträdde stagnation och antalet svältande människor planade ut till omkring åtta procent av världens befolkning. I de sista åren sköt den i höjden igen till 9,3 procent 2020 och 9,8 procent 2021, enligt rapporten.

Denna skrämmande vändning av utvecklingen har också att göra med, men inte uteslutande, coronapandemin, som har skadat ekonomier och försvårat försörjningsvägar. Under innevarande år leder kriget i Ukraina till brist på försörjning särskilt i Afrika och i Mellanöstern. Mot bakgrund av den dämpade vete- och majsexporten från Ukraina och Ryssland kan man förvänta sig att hungersnöd kommer att breda ut sig igen. Kriget är inte orsaken till trenden, men det förstärker den märkbart.

Enligt författarna till rapporten påverkar även klimatförändringarna livsmedelsförsörjningen i fattiga länder i form av vattenbrist och missväxt. Antalet svältande ökar med stormsteg, varnar chefekonomen för FN:s världslivsmedelsprogram (WFP), Arif Hussain. World Food Report publiceras gemensamt av olika FN-organisationer, inklusive UNICEF, Världshälsoorganisationen (WHO) och Food and Agriculture Organization (FAO).

Absolut hunger är en sak, men det finns en annan siffra att ta i beaktande. Enligt den senaste FN-statistiken från 2020 hade nästan 3,1 miljarder människor inte råd med en hälsosam kost. År 2020 uppvisade globalt 22 procent av små barn avstannad växt kroppsligt som ett resultat av under- eller felnäring. 6,7 procent av de som var fem år och yngre led av näringsbrist. Samtidigt var 5,7 procent i samma åldersgrupp överviktiga, de flesta i rika länder.

Det påpekas med rätta gång på gång att vår värld förvisso kan tillhandahålla tillräckligt med mat till världens fortfarande växande befolkning även på ett hållbart sätt. Köttproduktionen bör givetvis minska i omfattning, också av klimatskyddsskäl. I sitt budskap till Världslivsmedelsdagen den 16 oktober 2021 påpekade påven Franciskus bland annat att innovativa lösningar är väsentliga. Det betyder att även vi i Sverige måste bli redo att ändra våra matvanor.

Det måste också handla om att stärka en hållbar jordbruksproduktion i länderna i söder. Subventionerade överskott inom EU, som försvinner via världsmarknaderna, gör som bekant ofta att lokala jordbruksproducenter, till exempel i Afrika, inte längre kan sälja sina produkter. Europeiskt mjölkpulver på afrikanska marknader gör att inhemska produktionskedjor för mejeriprodukter inte utvecklas alls.

Heinz Werner Wessler 2022-07-08

Detta är en opinionstext.

World Food Report på engelska via denna länk

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av HEINZ WERNER WESSLER
Den senaste World Food Report, som offentliggjordes i New York den 6 juli, ”The State of Food Security and Nutrition in the World 2022”, pekar återigen och med eftertryck på en upprörande och ihållande skandal. Medan en del av mänskligheten ägnar sig åt kulinarisk extravagans, minskar inte hungern i världen alls, tvärtom. Enligt officiella uppskattningar drabbades mellan 702 och 828 miljoner människor av hunger 2021, enligt årsrapporten om den globala försörjningssituationen.

Förenta Nationerna har upprepade gånger åtagit sig att utrota hungern under de senaste decennierna. Påvar, påvliga råd och nationella kommissioner såsom Justitia et Pax har upprepade gånger påtalat skandalen med hunger i en rik värld. Ur katolsk synvinkel är det inte i första hand en fråga om behjärtansvärda gåvor och välgörenhet, utan om den naturliga rätten till mat, som finns även dokumenterad i FN-deklarationer och som ingen människa får nekas.

Ett av millennieutvecklingsmålen (MDG) var att halvera hungern. Från 1990-talet till runt 2015 hade den globala hungern definitivt minskat i absoluta tal. Sedan inträdde stagnation och antalet svältande människor planade ut till omkring åtta procent av världens befolkning. I de sista åren sköt den i höjden igen till 9,3 procent 2020 och 9,8 procent 2021, enligt rapporten.

Denna skrämmande vändning av utvecklingen har också att göra med, men inte uteslutande, coronapandemin, som har skadat ekonomier och försvårat försörjningsvägar. Under innevarande år leder kriget i Ukraina till brist på försörjning särskilt i Afrika och i Mellanöstern. Mot bakgrund av den dämpade vete- och majsexporten från Ukraina och Ryssland kan man förvänta sig att hungersnöd kommer att breda ut sig igen. Kriget är inte orsaken till trenden, men det förstärker den märkbart.

Enligt författarna till rapporten påverkar även klimatförändringarna livsmedelsförsörjningen i fattiga länder i form av vattenbrist och missväxt. Antalet svältande ökar med stormsteg, varnar chefekonomen för FN:s världslivsmedelsprogram (WFP), Arif Hussain. World Food Report publiceras gemensamt av olika FN-organisationer, inklusive UNICEF, Världshälsoorganisationen (WHO) och Food and Agriculture Organization (FAO).

Absolut hunger är en sak, men det finns en annan siffra att ta i beaktande. Enligt den senaste FN-statistiken från 2020 hade nästan 3,1 miljarder människor inte råd med en hälsosam kost. År 2020 uppvisade globalt 22 procent av små barn avstannad växt kroppsligt som ett resultat av under- eller felnäring. 6,7 procent av de som var fem år och yngre led av näringsbrist. Samtidigt var 5,7 procent i samma åldersgrupp överviktiga, de flesta i rika länder.

Det påpekas med rätta gång på gång att vår värld förvisso kan tillhandahålla tillräckligt med mat till världens fortfarande växande befolkning även på ett hållbart sätt. Köttproduktionen bör givetvis minska i omfattning, också av klimatskyddsskäl. I sitt budskap till Världslivsmedelsdagen den 16 oktober 2021 påpekade påven Franciskus bland annat att innovativa lösningar är väsentliga. Det betyder att även vi i Sverige måste bli redo att ändra våra matvanor.

Det måste också handla om att stärka en hållbar jordbruksproduktion i länderna i söder. Subventionerade överskott inom EU, som försvinner via världsmarknaderna, gör som bekant ofta att lokala jordbruksproducenter, till exempel i Afrika, inte längre kan sälja sina produkter. Europeiskt mjölkpulver på afrikanska marknader gör att inhemska produktionskedjor för mejeriprodukter inte utvecklas alls.

Heinz Werner Wessler 2022-07-08

Detta är en opinionstext.

World Food Report på engelska via denna länk