Tvist om bikthemlighet på Irland

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

På Irland pågår för närvarande en intensiv debatt om tystnadsplikten för präster som tar emot bikt. En präst får under inga omständigheter avslöja biktens innehåll. Absolut tystnadsplikt gäller (Katolska kyrkans katekes, nr 1467). I samband med uppdagandet av pedofilskandaler under de senaste åren har denna norm kommit att diskuteras. Hur ska prästen reagera om en person som gjort sig skyldig till sexuella övergrepp bekänner detta i bikt? Stockholms katolska stift (det vill säga den katolska kyrkan i Sverige) klargör i Beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar (2010, första versionen 2004): ”Observera att en präst som under bikt får kännedom om ett sexuellt övergrepp är bunden av den tystnadsplikt som gäller vid bikt. Prästen ska dock anmoda den biktande att anmäla övergreppet.” Om en person som själv har utsatts för sexuella övergrepp och upplyser om detta, eller om någon annan person förmodar att övergrepp har begåtts, gäller andra normer. Då skall detta anmälas till generalvikarien (en inomkyrklig förtroendepost) och till polisen: ”Alla misstankar om att det har begåtts sexuella övergrepp ska anmälas till polis och sociala myndigheter” (nr 7, sid. 17). Denna anmälan gör antingen generalvikarien eller den som har utsatts.

Under den gångna veckan nådde striden om tystnadsplikten en ny höjdpunkt på Irland. För den senaste skärpningen i tvisten ansvarar ett uttalande från Vatikanen om ett lagförslag från Irlands justitieminister Alan Shatter. Enligt detta förslag måste varje präst i framtiden meddela polisen om varje misstänkt övergrepp på barn, också när han fått veta det under bikt. Om han inte gör detta riskerar han upp till fem års fängelse.

Sedan undersökningen om övergrepp i stiftet Cloyne på Irland offentliggjordes den 13 juli 2011 har relationen mellan kyrkan och den irländska staten hamnat på en historiskt låg nivå. Cloyne-rapporten undersökte beskyllningar mot 19 präster, avseende övergrepp som ska ha begåtts mellan åren 1996 till 2009. I två fall handlar det om händelser från åren 1930 till 1990.

Rapporten kritiserade att den största delen av övergreppen inte hade meddelats till de civila myndigheterna. Redan på dagen för offentliggörandet framställde Shatter sitt lagförslag.

Även den konservative premiärministern Enda Kenny reagerade. Kort efter rapportens publicering kritiserade han i ett tal inför parlamentet Vatikanen i ovanligt skarpa ordalag. Efter avslöjandena kan relationerna mellan kyrkan och den irländska staten ”inte vara som i gamla tider”, säger Kenny. Bland annat förebrådde politikern Vatikanen för att man ända till 2008 inte vidtog nödvändiga åtgärder i form av åtal. Man hade tonat ner anklagelserna från ”dem som man våldfört sig på och dem som man plågat” för att rädda institutionens rykte.

I den följande diplomatiska krisen råkade Shatters lagförslag nästan i glömska. På söndagen, den 28 augusti, uttalade sig sedan den irländska katolska kyrkans ledare, kardinal Sean Brady, tydligt i en predikan. Kärnan var bikthemligheten, som Brady med tydliga ord försvarade.

Brady underströk betydelsen av den ”heliga och hemliga” biktens ordning. Varje förslag som undergräver bikthemlighetens oantastlighet sätter sig upp mot ”varje katoliks rätt till religions- och samvetsfrihet”.

På måndagen, den 29 augusti, uttalade sig sedan Vatikanen och gav kardinal Brady sitt stöd. ”Den katolska kyrkan avsäger sig inte i något fall bikthemligheten” betonade ställföreträdande talesmannen för Vatikanen, Ciro Benedettini.

Det irländska justitiedepartementet reagerade omedelbart. Redan samma dag sade en taleskvinna att den planerade lagen skulle börja gälla utan hänsyn ”till religiösa gruppers interna regler”. Regeringen är besluten att lägga fram ett lagförslag under nästa mandatperiod. ”Just därför att tidigare så många misstänkta fall inte anmälts blir sexualbrottslingar invaggade i säkerhet och följaktligen uppmuntrade att även i fortsättningen begå övergrepp mot barn”, säger taleskvinnan.

Också den irländska familjeministern Francis Fitzgerald bekräftar för radio RTE att hon vill införa denna nya anmälningsplikt av övergrepp i alla organisationer där man arbetar med barn. Fitzgerald hade redan i juli månad uttryckligt hänvisat till att meddelandeplikten inte kunde få göra halt framför biktstolen.

Planerna skärpte ytterligare krisen mellan kyrkan och den irländska staten. En präst från den nordirländska Londonderry, Paddy O’Kane sade på tisdagen i dagstidningen Belfast Telegraph att de katolska prästerna hellre skulle gå i fängelse än bryta bikthemligheten: ”naturligtvis måste skyddet av barnen säkerställas. Dock kan prästen inte längre utöva sitt ämbete på ett riktigt sätt utan erkännandet av det speciella förtroende som finns mellan präst och den biktande”. Se vidare Belfast Telegraph-ledare.

Red. 2011-09-03; Kathpress 2011-08-31

Läs också Irish Independent

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

På Irland pågår för närvarande en intensiv debatt om tystnadsplikten för präster som tar emot bikt. En präst får under inga omständigheter avslöja biktens innehåll. Absolut tystnadsplikt gäller (Katolska kyrkans katekes, nr 1467). I samband med uppdagandet av pedofilskandaler under de senaste åren har denna norm kommit att diskuteras. Hur ska prästen reagera om en person som gjort sig skyldig till sexuella övergrepp bekänner detta i bikt? Stockholms katolska stift (det vill säga den katolska kyrkan i Sverige) klargör i Beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdomar (2010, första versionen 2004): ”Observera att en präst som under bikt får kännedom om ett sexuellt övergrepp är bunden av den tystnadsplikt som gäller vid bikt. Prästen ska dock anmoda den biktande att anmäla övergreppet.” Om en person som själv har utsatts för sexuella övergrepp och upplyser om detta, eller om någon annan person förmodar att övergrepp har begåtts, gäller andra normer. Då skall detta anmälas till generalvikarien (en inomkyrklig förtroendepost) och till polisen: ”Alla misstankar om att det har begåtts sexuella övergrepp ska anmälas till polis och sociala myndigheter” (nr 7, sid. 17). Denna anmälan gör antingen generalvikarien eller den som har utsatts.

Under den gångna veckan nådde striden om tystnadsplikten en ny höjdpunkt på Irland. För den senaste skärpningen i tvisten ansvarar ett uttalande från Vatikanen om ett lagförslag från Irlands justitieminister Alan Shatter. Enligt detta förslag måste varje präst i framtiden meddela polisen om varje misstänkt övergrepp på barn, också när han fått veta det under bikt. Om han inte gör detta riskerar han upp till fem års fängelse.

Sedan undersökningen om övergrepp i stiftet Cloyne på Irland offentliggjordes den 13 juli 2011 har relationen mellan kyrkan och den irländska staten hamnat på en historiskt låg nivå. Cloyne-rapporten undersökte beskyllningar mot 19 präster, avseende övergrepp som ska ha begåtts mellan åren 1996 till 2009. I två fall handlar det om händelser från åren 1930 till 1990.

Rapporten kritiserade att den största delen av övergreppen inte hade meddelats till de civila myndigheterna. Redan på dagen för offentliggörandet framställde Shatter sitt lagförslag.

Även den konservative premiärministern Enda Kenny reagerade. Kort efter rapportens publicering kritiserade han i ett tal inför parlamentet Vatikanen i ovanligt skarpa ordalag. Efter avslöjandena kan relationerna mellan kyrkan och den irländska staten ”inte vara som i gamla tider”, säger Kenny. Bland annat förebrådde politikern Vatikanen för att man ända till 2008 inte vidtog nödvändiga åtgärder i form av åtal. Man hade tonat ner anklagelserna från ”dem som man våldfört sig på och dem som man plågat” för att rädda institutionens rykte.

I den följande diplomatiska krisen råkade Shatters lagförslag nästan i glömska. På söndagen, den 28 augusti, uttalade sig sedan den irländska katolska kyrkans ledare, kardinal Sean Brady, tydligt i en predikan. Kärnan var bikthemligheten, som Brady med tydliga ord försvarade.

Brady underströk betydelsen av den ”heliga och hemliga” biktens ordning. Varje förslag som undergräver bikthemlighetens oantastlighet sätter sig upp mot ”varje katoliks rätt till religions- och samvetsfrihet”.

På måndagen, den 29 augusti, uttalade sig sedan Vatikanen och gav kardinal Brady sitt stöd. ”Den katolska kyrkan avsäger sig inte i något fall bikthemligheten” betonade ställföreträdande talesmannen för Vatikanen, Ciro Benedettini.

Det irländska justitiedepartementet reagerade omedelbart. Redan samma dag sade en taleskvinna att den planerade lagen skulle börja gälla utan hänsyn ”till religiösa gruppers interna regler”. Regeringen är besluten att lägga fram ett lagförslag under nästa mandatperiod. ”Just därför att tidigare så många misstänkta fall inte anmälts blir sexualbrottslingar invaggade i säkerhet och följaktligen uppmuntrade att även i fortsättningen begå övergrepp mot barn”, säger taleskvinnan.

Också den irländska familjeministern Francis Fitzgerald bekräftar för radio RTE att hon vill införa denna nya anmälningsplikt av övergrepp i alla organisationer där man arbetar med barn. Fitzgerald hade redan i juli månad uttryckligt hänvisat till att meddelandeplikten inte kunde få göra halt framför biktstolen.

Planerna skärpte ytterligare krisen mellan kyrkan och den irländska staten. En präst från den nordirländska Londonderry, Paddy O’Kane sade på tisdagen i dagstidningen Belfast Telegraph att de katolska prästerna hellre skulle gå i fängelse än bryta bikthemligheten: ”naturligtvis måste skyddet av barnen säkerställas. Dock kan prästen inte längre utöva sitt ämbete på ett riktigt sätt utan erkännandet av det speciella förtroende som finns mellan präst och den biktande”. Se vidare Belfast Telegraph-ledare.

Red. 2011-09-03; Kathpress 2011-08-31

Läs också Irish Independent