Löfven och kyrkoledare diskuterade religion

av MAGDALENA DAHLBORG
Representanter för landets kristna mötte på onsdagen statsminister Stefan Löfven. Kyrkoledarna har noterat att det offentliga Sveriges syn på religion blir allt mer negativ, och att argumenten ofta vilar på fördomar och okunskap. Dit hör uppfattningen att det råder monokultur på kristna friskolor, att bidrag till kristna ungdomsföreningar dras in, och att det finns stor okunskap om religion vid landets myndigheter.

Statsministern konstaterade att ”kyrkorna och trossamfunden är en viktig del av det civila samhället” och lyssnade till kyrkornas synpunkter. Enligt den lutherska kyrkofamiljens representant biskop Martin Modéus bejakade statsministern tydligt kyrkornas samhällsbyggande roll. När det gäller friskolor på konfessionell grund var det dock ”tydligt att vi hade olika syn i frågan”, enligt missionsföreståndaren för Svenska Alliansmissionen Kjell Larsson.

Migrationsfrågorna är en stor del av kyrkornas gemensamma arbete genom Sveriges kristna råd. ”Vi uppmanade honom att stå upp för asylrätten och värna en humanitär flyktingpolitik och tog bland annat upp riskerna kring förslaget med flyktingplattformar utanför Europa”, sa George Joseph från Caritas, som representerade den katolska kyrkofamiljen vid mötet. Statsministern konstaterade att det är otänkbart med sådana plattformar enbart utanför EUs gränser.

Sveriges kristna råd hos statsminister Stefan Löfven. Foto: SKR.

Sveriges kristna råds nuvarande ordförande, ärkebiskop Benjamin Atas från den ortodoxa kyrkofamiljen, lyfte de kristna grundbegreppen tro, hopp och kärlek, och det svenska samhällets grundbegrepp demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, som ger stöd åt varandra. Utifrån dessa har kyrkorna tillsammans genom Sveriges kristna råd skrivit en debattartikel som överlämnades till Stefan Löfven, och som också publicerats i tidningen Dagen 28 juni 2018. Kyrkorna lyfter där fram det täta bandet mellan de kristna samfunden och demokratins utveckling i landet. Man påpekar att demokratin fortfarande är ung i Sverige och den är resultatet av ett stort engagemang i civilsamhället.

Kyrkorna varnar i debattartikeln för fyra P inför valet: polarisering, populism, protektionismoch post-sanning. Dessa drar isär samhället och minskar utrymmet för samtal, möten och gemensamt sökande efter sanning och det gemensamma goda.

Man skriver: ”En grundbult i kristen tro är att varje människa är unik och har en värdighet. Det innebär att allas röst ska värnas: minoriteten, människan som lever i social utsatthet, den troende – oavsett religion. Vi önskar att landets folkvalda politiker behåller ett brett seende som ser mångfalden ända ut i marginalerna. Populistiska förenklingar skymmer blicken för dem som tänker annorlunda. Inför varje politiskt beslut måste också de religiösa minoriteternas perspektiv beaktas.”

Istället för att ifrågasätta varje uttryck för religiös tro, manar kyrkorna till uppmuntran och tillit till samfundens förmåga att motarbeta extremism i religiös täckmantel, någonting som kräver god kontakt mellan myndigheter och samfund istället för ömsesidig misstänksamhet. Idag är misstänksamhet och ifrågasättande snarare det normala, och kyrkorna beskriver:

”Flera av riksdagens partier vill förbjuda konfessionella, det vill säga religiösa friskolor, bland annat med den felaktiga förklaringen att kristna skolor bara tar emot kristna elever. Kommuner har dragit in stöd till våra ungdomsförbund, trots att de arbetar med demokratiska metoder och trots att deras verksamhet är öppen för barn och unga oavsett tro. Vi ser även bristande förståelse om religion hos myndigheter, exempelvis Migrationsverkets bedömningar av konvertiter. Till kristendomens grundpelare hör öppenhet och tjänst för den andres skull, oavsett tro. Det är därför obefogat och osakligt att utfärda sektvarning så fort det handlar om kristen verksamhet. En sådan hållning är inte värdig ett modernt, upplyst och demokratiskt land som Sverige.”

Kyrkorna uppmanar politiker på alla nivåer att:

– värna religionsfriheten i samhället

– värna minoriteters rättigheter vid varje politiskt beslut

– se de kristna samfunden som en positiv kraft i samhället

– verka för inkluderande och fredliga samhällen, i enlighet med mål 16 i Agenda 2030 (uppföljande program efter de millenniemål som FN arbetade fram till årskiftet 2015/2016)

Undertecknare är 16 kyrkoledare som samarbetar genom Sveriges kristna råd, däribland kardinal Anders Arborelius, ärkebiskop Antje Jackelén och dioscoros Benjamin Atas.

Magdalena Dahlborg 2018-06-28

Källa: Sveriges kristna råd

Hela texten, inklusive debattartikeln, finns via länken här

FN:s Agenda 2030 via länken här