Kardinalsdebatten inför synoden går vidare

Kardinal Gerhard Müller, prefekt för Troskongregationen i Vatikanen, har sagt till en fransk tidskrift att den katolska läran eller tillämpningen av den i frågor om äktenskap och familj inte är upp till de nationella biskopskonferenserna att avgöra: ”Det är en absolut anti-katolsk idé som inte respekterar kyrkans katolska karaktär”, sade han när han fick frågan om huruvida vissa frågor om läran och deras tillämpning kan delegeras till biskopskonferenserna. ”Biskopskonferenserna har auktoritet i vissa frågor men de är inte ett läroämbete vid sidan av kyrkans officiella läroämbete, vid sidan av påven och gemenskapen med alla biskopar”, fortsatte han.

Intervjun i den franska tidskriften Famille Chrétienne (ungefär ”Den kristna familjen”) med kardinal Müller, vars uppgift det är att främja och bevaka kyrkans lära om tro och moral, publicerades den 26 mars. Kardinalen tillfrågades direkt om sin uppfattning om ett uttalande härom månaden av kardinal Reinhard Marx i München, ordförande i den tyska biskopskonferensen. Kardinal Marx hade sagt om de tyska katolska stiften att: ”vi är ingen underavdelning till Rom. Varje biskopskonferens är ansvarig för den pastorala omsorgen inom sin egen kulturella kontext och måste förkunna evangeliet på sitt eget, unika sätt. Vi kan inte vänta på att en synod ska tala om för oss hur vi ska sköta den pastorala omsorgen för äktenskap och familjer här.”

Kardinal Marx uttalande fälldes med anledning av återkommande förslag att tillåta kommunion för frånskilda omgifta (utan att det första äktenskapet har annullerats av kyrkan). Ämnet har tidigare tagits upp av de tyska biskoparna och diskuteras inom ramen för biskopssynoden om familjen – både den extraordinarie i höstas och den som kommer att äga rum den kommande hösten.

Kyrkans lära säger att äktenskapet är ett permanent sakrament som inte kan upplösas bara för att makarna genomgår en civil skilsmässa. En annulleringsprocess är däremot möjlig där kyrkan undersöker om äktenskapet var ogiltigt redan från början. Men utan en annullering kan en tidigare gift inte ingå ett andra äktenskap eftersom det första fortfarande är giltigt. Den som gör så utesluter sig själv från möjligheten att ta emot kommunionen.

I sitt svar på påståendet av den tyska biskopskonferensens ordförande påpekade kardinal Müller, som blev prästvigd i det tyska stiftet Mainz, att ”en biskopskonferens inte är något särskilt koncilium och än mindre något ekumeniskt koncilium. Ordföranden i en biskopskonferens är inget annat än en mötesordförande och har ingen särskilt läroauktoritet genom sin titel. När jag hör att en biskopskonferens inte är någon underavdelning till Rom vill jag också påpeka att stiften inte heller är underavdelningar till biskopskonferensens sekretariat, eller till det stift vars biskop är ordförande i biskopskonferensen. Sådana här attityder riskerar de facto att återuppväcka en gammal polarisering mellan de lokala kyrkorna och den universella kyrkan som har varit inaktuell sedan Första och Andra Vatikankonciliet. Kyrkan är inte summan av nationella kyrkor, vilkas företrädare skulle rösta om vad som gäller på universell nivå.”

Kardinal Müller reflekterade också över kyrkans natur genom att påminna att den inte är ”en filantropisk organisation. Att säga att vi respekterar allas åsikter och att vi vill det goda för alla, räcker inte. Att förkunna evangeliet som ett enkelt, terapeutiskt budskap är inte särskilt svårt men det motsvarar inte Jesu krav. Jesus säger ju istället att vi är saliga när människor förolämpar, förföljer och talar illa om oss för hans skull. De första apostlarna, kyrkofäderna, de stora biskoparna i kyrkans historia verkade ofta i stark motvind. Varför skulle det vara annorlunda för oss idag?”

Kardinal Marx har också talat om att det skulle finnas ”särskilda förväntningar” på Tyskland att få kyrkan att ”gå nya vägar” under den kommande höstens biskopssynod, och att vi i ”trosläran måste lära av livet”. Dessa kommentarer fick häromdagen mothugg av en annan person med tyska rötter: kardinal Paul Josef Cordes [bilden], prästvigd i stiftet Paderborn, skrev nyligen en tidningsartikel där han bemötte kardinal Marx ecklesiologi genom att bland annat påpeka att biskopskonferensen har kompetens på områden som att uppdatera hymnböcker eller att förändra pilgrimsrutter men att den fråga där kardinal Marx har argumenterat ”når långt utöver regionala praktiker av pragmatisk natur och givna kulturella ramar. Frågan rör istället själva hjärtat av teologin och på det området kan inte ens en kardinal lösa en komplex gordisk knut med ett enda svärdshugg.”

I artikeln påpekade kardinal Cordes också att i Marx kommentarer verkar tanken på kollegialiteten med de andra biskoparna och under biskopen av Rom lysa med sin frånvaro ”trots att biskopar uttryckligt lovar enhet med biskopskollegiet under Petri efterträdare i samband med att de konsekreras. Kommentarer om att vi inte kan vänta på att en synod ska tala om hur vi ska göra här, är helt enkelt inte förenlig med denna gemenskap.” Han varnade för att det som sker framstår som en renodlad politisk strategi som skapar fullbordade faktum och utövar ”påtryckningar på kollegorna”.

Catholic News Agency (CNA) 2015-03-26

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)

Kardinal Gerhard Müller, prefekt för Troskongregationen i Vatikanen, har sagt till en fransk tidskrift att den katolska läran eller tillämpningen av den i frågor om äktenskap och familj inte är upp till de nationella biskopskonferenserna att avgöra: ”Det är en absolut anti-katolsk idé som inte respekterar kyrkans katolska karaktär”, sade han när han fick frågan om huruvida vissa frågor om läran och deras tillämpning kan delegeras till biskopskonferenserna. ”Biskopskonferenserna har auktoritet i vissa frågor men de är inte ett läroämbete vid sidan av kyrkans officiella läroämbete, vid sidan av påven och gemenskapen med alla biskopar”, fortsatte han.

Intervjun i den franska tidskriften Famille Chrétienne (ungefär ”Den kristna familjen”) med kardinal Müller, vars uppgift det är att främja och bevaka kyrkans lära om tro och moral, publicerades den 26 mars. Kardinalen tillfrågades direkt om sin uppfattning om ett uttalande härom månaden av kardinal Reinhard Marx i München, ordförande i den tyska biskopskonferensen. Kardinal Marx hade sagt om de tyska katolska stiften att: ”vi är ingen underavdelning till Rom. Varje biskopskonferens är ansvarig för den pastorala omsorgen inom sin egen kulturella kontext och måste förkunna evangeliet på sitt eget, unika sätt. Vi kan inte vänta på att en synod ska tala om för oss hur vi ska sköta den pastorala omsorgen för äktenskap och familjer här.”

Kardinal Marx uttalande fälldes med anledning av återkommande förslag att tillåta kommunion för frånskilda omgifta (utan att det första äktenskapet har annullerats av kyrkan). Ämnet har tidigare tagits upp av de tyska biskoparna och diskuteras inom ramen för biskopssynoden om familjen – både den extraordinarie i höstas och den som kommer att äga rum den kommande hösten.

Kyrkans lära säger att äktenskapet är ett permanent sakrament som inte kan upplösas bara för att makarna genomgår en civil skilsmässa. En annulleringsprocess är däremot möjlig där kyrkan undersöker om äktenskapet var ogiltigt redan från början. Men utan en annullering kan en tidigare gift inte ingå ett andra äktenskap eftersom det första fortfarande är giltigt. Den som gör så utesluter sig själv från möjligheten att ta emot kommunionen.

I sitt svar på påståendet av den tyska biskopskonferensens ordförande påpekade kardinal Müller, som blev prästvigd i det tyska stiftet Mainz, att ”en biskopskonferens inte är något särskilt koncilium och än mindre något ekumeniskt koncilium. Ordföranden i en biskopskonferens är inget annat än en mötesordförande och har ingen särskilt läroauktoritet genom sin titel. När jag hör att en biskopskonferens inte är någon underavdelning till Rom vill jag också påpeka att stiften inte heller är underavdelningar till biskopskonferensens sekretariat, eller till det stift vars biskop är ordförande i biskopskonferensen. Sådana här attityder riskerar de facto att återuppväcka en gammal polarisering mellan de lokala kyrkorna och den universella kyrkan som har varit inaktuell sedan Första och Andra Vatikankonciliet. Kyrkan är inte summan av nationella kyrkor, vilkas företrädare skulle rösta om vad som gäller på universell nivå.”

Kardinal Müller reflekterade också över kyrkans natur genom att påminna att den inte är ”en filantropisk organisation. Att säga att vi respekterar allas åsikter och att vi vill det goda för alla, räcker inte. Att förkunna evangeliet som ett enkelt, terapeutiskt budskap är inte särskilt svårt men det motsvarar inte Jesu krav. Jesus säger ju istället att vi är saliga när människor förolämpar, förföljer och talar illa om oss för hans skull. De första apostlarna, kyrkofäderna, de stora biskoparna i kyrkans historia verkade ofta i stark motvind. Varför skulle det vara annorlunda för oss idag?”

Kardinal Marx har också talat om att det skulle finnas ”särskilda förväntningar” på Tyskland att få kyrkan att ”gå nya vägar” under den kommande höstens biskopssynod, och att vi i ”trosläran måste lära av livet”. Dessa kommentarer fick häromdagen mothugg av en annan person med tyska rötter: kardinal Paul Josef Cordes [bilden], prästvigd i stiftet Paderborn, skrev nyligen en tidningsartikel där han bemötte kardinal Marx ecklesiologi genom att bland annat påpeka att biskopskonferensen har kompetens på områden som att uppdatera hymnböcker eller att förändra pilgrimsrutter men att den fråga där kardinal Marx har argumenterat ”når långt utöver regionala praktiker av pragmatisk natur och givna kulturella ramar. Frågan rör istället själva hjärtat av teologin och på det området kan inte ens en kardinal lösa en komplex gordisk knut med ett enda svärdshugg.”

I artikeln påpekade kardinal Cordes också att i Marx kommentarer verkar tanken på kollegialiteten med de andra biskoparna och under biskopen av Rom lysa med sin frånvaro ”trots att biskopar uttryckligt lovar enhet med biskopskollegiet under Petri efterträdare i samband med att de konsekreras. Kommentarer om att vi inte kan vänta på att en synod ska tala om hur vi ska göra här, är helt enkelt inte förenlig med denna gemenskap.” Han varnade för att det som sker framstår som en renodlad politisk strategi som skapar fullbordade faktum och utövar ”påtryckningar på kollegorna”.

Catholic News Agency (CNA) 2015-03-26

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)