Vatikanen = kyrkan?

STEN HIDAL

I Genève har den 16 januari representanter för den katolska kyrkans ledning (”Heliga stolen”) framträtt inför FN:s kommitté för barnens rättigheter. Detta var ingen brandkårsutryckning av FN-organet. Alla 193 medlemsstater som undertecknat barnkonventionen skall regelbundet genomgå en prövning av hur de levat upp till den, och nu råkade det – för första gången – vara den katolska kyrkans tur. I samma omgång prövades också andra stater, däribland Ryssland och Tyskland. Hur de klarade sig i sammanhanget, har det varit tyst om.

Den massmediala övervakningen av sexuella övergrepp mot barn är stor, och det var ingen överraskning att det som skedde i Genève skulle uppmärksammas också i Sverige. Så slog Svenska Dagbladet upp detta i två helsidesartiklar den 16 och 17 januari. Här skall nu inte den tragiska verkligheten bakom övergreppen både inom och utom kyrkan dryftas, utan det språkbruk som alltmer har kommit att identifiera kyrkan med Vatikanen och vilka konsekvenser det har fått.

I de båda artiklarna förekommer ordet Vatikanen ett stort antal gånger, betydligt flera än ”katolska kyrkan”. Det är riktigt så tillvida som kyrkan här företräddes av representanter för ledningsorgan i Rom, nämligen kurian. Men Vatikanen är verkligen inte identiskt med kyrkan, inte ens med dess i Rom baserade ledning. Vad är då Vatikanen?

Historiskt sett är Vatikanen ett område i Rom på västra sidan av Tibern. Det hade under antiken inget gott anseende (”den ökända trakten av Vatikanen”, Tacitus), var känt för ohälsosamt klimat och hyste bland annat en begravningsplats. Detta förändrades i och med att Konstantin den Store lät uppföra en basilika över aposteln Petrus grav. Påvarna har dock residerat i Vatikanen endast från slutet av medeltiden, dessförinnan i Lateranen (eller i Avignon).

Vatikanstaten uppkom först 1929 genom ett fördrag mellan påven och Italien. Den skall ses som en ersättning för den gamla Kyrkostaten, som gick upp i Italien i samband med dess enande på 1870-talet. Den har aldrig varit avsedd att vara mer än en garant för påvens territoriella immunitet, men är också platsen för flera kyrkliga organ, däribland Vatikanbiblioteket, Vatikanmuseerna och Vatikanradion. Påveämbetet som en diplomatisk och administrativ enhet bör däremot kallas Heliga stolen, vilket också är den benämning som används i FN (alltså inte Vatikanstaten).

Varför har då ”Vatikanen” allt mera kommit att bli en benämning på den katolska kyrkan eller åtminstone dess ledning i Rom? Det har säkert att göra med påvarnas massmediala exponering under de senaste femtio åren. Påvarna syns genom sina resor på ett sätt som aldrig förr och eftersom påven – när han inte är ute och reser – bor i Vatikanen, så blir likställandet mellan påven och Vatikanen naturligt. I och för sig är detta inget nytt fenomen. Pius IX (1846–1878) är känd som den påve under vilken ofelbarhetsdogmen fastslogs och kyrkan blev allt mera romcentrerad. Men även han varnade för att identifiera kyrkan med Rom och framhöll att varje biskop har ett uppdrag direkt från Gud och inte skall ses som påvens adjunkt.

Men inte endast påven reser. Många svenskar reser till Rom och ett besök i Vatikanen är då en självklar del. Det är lätt att tänka när man vandrar uppför Via della Conciliazione mot Petersplatsen och betraktar de monumentala byggnaderna: detta är kyrkan, härifrån utstrålar makt och inflytande. Identifikationen av kyrkan och Vatikanen får näring. Skillnaden mot den anspråkslösa katolska kyrkan i den svenska hemstaden är stor.

Det myckna talet om Vatikanen som närmast synonym med kyrkan innebär också, att kyrkan framstår som vida mera centralstyrd än vad den faktiskt är. Stiften är självständiga juridiska personer och har en betydande handlingsfrihet. Man behöver inte vända sig till Rom för att få instruktioner i stort som smått. Att vända sig till Rom för att få råd och vägledning är knappast ett utslag av underordning.

Men Vatikanen är inte kyrkan. Närmast komiskt blir det när det i en tidning heter att ”Vatikanen har över 200 000 skolor i världen där 56 miljoner barn får undervisning”. Inte dåligt av en miniatyrstat på 0,44 kvadratkilometer! Bortsett från det felaktiga i att koppla samman alla katolska skolor i världen med ett område i Rom, så finns det risk i att potentiellt skuldbelägga kyrkans ledning och ytterst påven för allt som sker i dessa skolor. Som det påpekades i Genève: kyrkan kan inte vara juridiskt ansvarig för varje katolik i världen. Även präster är medborgare i sina egna stater (alltså inte Vatikanstaten) och har att lyda de lagarna.

Mycket vore vunnet om vi lär oss skilja mellan Vatikanen (ett geografiskt område), Vatikanstaten (en suverän stat i Rom), Heliga stolen (katolska kyrkan i diplomatiska sammanhang) och kurian (kyrkliga ämbetsverk i Rom, enligt den nuvarande påven i behov av reformering). Kyrkan står inte och faller med något av detta, och visst kan vi använd ”Vatikanen” i stället för det längre uttrycket katolska kyrkan. Men bara om vi vet vad vi talar om.  

Sten Hidal 2014-01-22

https://www.svd.se/nyheter/utrikes/vatikanen-hart-ansatt-om-sexbrott_8901994.svd

https://www.svd.se/nyheter/utrikes/okad-oppenhet-kring-kyrkovergrepp_8906162.svd

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

STEN HIDAL

I Genève har den 16 januari representanter för den katolska kyrkans ledning (”Heliga stolen”) framträtt inför FN:s kommitté för barnens rättigheter. Detta var ingen brandkårsutryckning av FN-organet. Alla 193 medlemsstater som undertecknat barnkonventionen skall regelbundet genomgå en prövning av hur de levat upp till den, och nu råkade det – för första gången – vara den katolska kyrkans tur. I samma omgång prövades också andra stater, däribland Ryssland och Tyskland. Hur de klarade sig i sammanhanget, har det varit tyst om.

Den massmediala övervakningen av sexuella övergrepp mot barn är stor, och det var ingen överraskning att det som skedde i Genève skulle uppmärksammas också i Sverige. Så slog Svenska Dagbladet upp detta i två helsidesartiklar den 16 och 17 januari. Här skall nu inte den tragiska verkligheten bakom övergreppen både inom och utom kyrkan dryftas, utan det språkbruk som alltmer har kommit att identifiera kyrkan med Vatikanen och vilka konsekvenser det har fått.

I de båda artiklarna förekommer ordet Vatikanen ett stort antal gånger, betydligt flera än ”katolska kyrkan”. Det är riktigt så tillvida som kyrkan här företräddes av representanter för ledningsorgan i Rom, nämligen kurian. Men Vatikanen är verkligen inte identiskt med kyrkan, inte ens med dess i Rom baserade ledning. Vad är då Vatikanen?

Historiskt sett är Vatikanen ett område i Rom på västra sidan av Tibern. Det hade under antiken inget gott anseende (”den ökända trakten av Vatikanen”, Tacitus), var känt för ohälsosamt klimat och hyste bland annat en begravningsplats. Detta förändrades i och med att Konstantin den Store lät uppföra en basilika över aposteln Petrus grav. Påvarna har dock residerat i Vatikanen endast från slutet av medeltiden, dessförinnan i Lateranen (eller i Avignon).

Vatikanstaten uppkom först 1929 genom ett fördrag mellan påven och Italien. Den skall ses som en ersättning för den gamla Kyrkostaten, som gick upp i Italien i samband med dess enande på 1870-talet. Den har aldrig varit avsedd att vara mer än en garant för påvens territoriella immunitet, men är också platsen för flera kyrkliga organ, däribland Vatikanbiblioteket, Vatikanmuseerna och Vatikanradion. Påveämbetet som en diplomatisk och administrativ enhet bör däremot kallas Heliga stolen, vilket också är den benämning som används i FN (alltså inte Vatikanstaten).

Varför har då ”Vatikanen” allt mera kommit att bli en benämning på den katolska kyrkan eller åtminstone dess ledning i Rom? Det har säkert att göra med påvarnas massmediala exponering under de senaste femtio åren. Påvarna syns genom sina resor på ett sätt som aldrig förr och eftersom påven – när han inte är ute och reser – bor i Vatikanen, så blir likställandet mellan påven och Vatikanen naturligt. I och för sig är detta inget nytt fenomen. Pius IX (1846–1878) är känd som den påve under vilken ofelbarhetsdogmen fastslogs och kyrkan blev allt mera romcentrerad. Men även han varnade för att identifiera kyrkan med Rom och framhöll att varje biskop har ett uppdrag direkt från Gud och inte skall ses som påvens adjunkt.

Men inte endast påven reser. Många svenskar reser till Rom och ett besök i Vatikanen är då en självklar del. Det är lätt att tänka när man vandrar uppför Via della Conciliazione mot Petersplatsen och betraktar de monumentala byggnaderna: detta är kyrkan, härifrån utstrålar makt och inflytande. Identifikationen av kyrkan och Vatikanen får näring. Skillnaden mot den anspråkslösa katolska kyrkan i den svenska hemstaden är stor.

Det myckna talet om Vatikanen som närmast synonym med kyrkan innebär också, att kyrkan framstår som vida mera centralstyrd än vad den faktiskt är. Stiften är självständiga juridiska personer och har en betydande handlingsfrihet. Man behöver inte vända sig till Rom för att få instruktioner i stort som smått. Att vända sig till Rom för att få råd och vägledning är knappast ett utslag av underordning.

Men Vatikanen är inte kyrkan. Närmast komiskt blir det när det i en tidning heter att ”Vatikanen har över 200 000 skolor i världen där 56 miljoner barn får undervisning”. Inte dåligt av en miniatyrstat på 0,44 kvadratkilometer! Bortsett från det felaktiga i att koppla samman alla katolska skolor i världen med ett område i Rom, så finns det risk i att potentiellt skuldbelägga kyrkans ledning och ytterst påven för allt som sker i dessa skolor. Som det påpekades i Genève: kyrkan kan inte vara juridiskt ansvarig för varje katolik i världen. Även präster är medborgare i sina egna stater (alltså inte Vatikanstaten) och har att lyda de lagarna.

Mycket vore vunnet om vi lär oss skilja mellan Vatikanen (ett geografiskt område), Vatikanstaten (en suverän stat i Rom), Heliga stolen (katolska kyrkan i diplomatiska sammanhang) och kurian (kyrkliga ämbetsverk i Rom, enligt den nuvarande påven i behov av reformering). Kyrkan står inte och faller med något av detta, och visst kan vi använd ”Vatikanen” i stället för det längre uttrycket katolska kyrkan. Men bara om vi vet vad vi talar om.  

Sten Hidal 2014-01-22

https://www.svd.se/nyheter/utrikes/vatikanen-hart-ansatt-om-sexbrott_8901994.svd

https://www.svd.se/nyheter/utrikes/okad-oppenhet-kring-kyrkovergrepp_8906162.svd